Kvalitetshantering av mikromeriter (microcredentials)
Mikromeriter (microcredentials) har på EU-nivå lyfts fram som ett sätt att möta arbetslivets och samhällets snabbt föränderliga kompetensbehov. Med mikromeriter, som planeras i nära samarbete med företag och andra aktörer, kan högskolorna bidra till att möta kompetensbehov i arbetslivet och erbjuda flexibla möjligheter till kompetensutveckling.
Med mikromerit avses en avgränsad och angiven studiehelhet som är kortare till sin omfattning än en examen. Mikromeriten har en angiven omfattning (1-59 ECTS), tydliga lärandemål, bedöms med pålitliga metoder och ger den studerande ett digitalt intyg. Enligt EU:s och MICROBOL-projektets definitioner kan mikromeriter bestå av delar av examina eller vara fristående från examina.
I Finland ligger fokus för utvecklingen av mikromeriter särskilt på studiehelheter som inte ingår i examina. Mikromeriterna bygger i regel på högskolornas specialkompetens samt forsknings- och utvecklingsverksamhet (FUI), motsvarar målgruppens kompetensbehov, främjar framtagning av ny kunskap och kan kommersialiseras.
NCU utvecklar en självvärderingsmodell för högskolorna 2026
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utarbetar en självvärderingsmodell för kvalitetshantering av mikromeriter som stöd för högskolornas utvecklingsarbete. Modellen ersätter utvärderingen av högskolornas kvalitetssäkring av mikromeriter som finns inskriven i Planen för utbildningsutvärderingar (2024–2027). Det är frivilligt för högskolorna att använda självvärderingsmodellen.
Projektet för att ta fram självvärderingsmodellen genomförs efter att Skols pilotprojekt och den nationella referensramen för mikromeriter (på finska) har färdigställts. Högskolorna informeras separat om modellens testfas, som är planerad till år 2026.
Syftet är att skapa en självvärderingsmodell som högskolorna kan använda i den interna kvalitetshanteringen av mikromeriter.
Extern utvärdering av mikromeriter i auditeringarna
Det har nationellt fastställts att kvalitetshanteringen av mikromeriter ska vara en integrerad del av högskolornas kvalitetssystem. Den externa utvärderingen genomförs i samband med varje högskolas auditering.
I NCU:s auditeringshandbok för pilotfasen av den fjärde auditeringsomgången (2025–2030) ingår kvalitetshanteringen av mikromeriter i utvärderingsområdet II Undervisning och handledning som främjar lärande, under delområdet Kontinuerligt lärande (NCU 2025, s. 14–15).
När högskolorna utvecklar sin interna kvalitetshantering av mikromeriter är det bra att uppmärksamma att utkastet till den nationella referensramen i sig fungerar som en checklista för kvalitetshantering, som kan användas exempelvis vid framtagningen av mikromeriter.
NCU ordnade höranden om läget med mikromeriter i högskolorna
För att ta fram en aktuell lägesbild av utvecklingen och kvalitetshanteringen av mikromeriter (microcredentials) i högskolorna, genomförde NCU ett antal höranden under våren 2025.
I hörandena deltog 20 experter:
- ansvariga för det kontinuerliga lärandet vid universitet och yrkeshögskolor
- personer ansvariga för utvecklingen av mikromeriter inom allianssamarbeten
- högskolors kvalitetschefer
- experter från Digivision-projektet och Skols (Jotpa).
Hörandena avslutades i april 2025 med en diskussion mellan NCU och undervisnings- och kulturministeriet. Då beslutades att NCU:s projekt ska kopplas till det nationella utvecklingsarbetet kring mikromeriter och att en självvärderingsmodell ska utarbetas.
God praxis och utmaningar för utvecklingen
Enligt hörandena skapas god praxis i högskolornas utvecklings- och samarbetsprojekt (t.ex. Digivisio, Skols och Joppi) samt i allianssamarbeten.
Centrala utmaningar för kvalitetshantering av mikromeriter:
- omvandla arbetslivssamarbetet till utbildningsutbud
- utveckla smidiga processer för att ta fram mikromeriter och mikromeriternas kvalitetshantering
- formulera lärandemål i forsknings- och FUI-baserat utbud
- möjliggöra flexibla studievägar och främja smidig tillgodoräkning
- samordna feedbacksystemen för det kommersiella och forsknings- och FUI-baserade utbudet med examensutbildningen.
Internationell bakgrund
Flera EU-policyer, handböcker och utredningar har behandlat mikromeriter:
- Europeiska unionens råd antog 2022 en rekommendation om en europeisk referensram för microcredentials (EU 2022).
- Begreppet microcredentials förtydligades i MicroBol-projektet (MicroBol 2022).
- För att stödja utvecklingsarbetet har ett flertal internationella handböcker (bl.a. Cimea 2020; Cedefop 2025) och utredningar (bl.a. ENQA 2023a; OECD 2023a; OECD 2023b) publicerats.
- ENQAs arbetsgrupp undersökte 2023 hur de europeiska principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning (ESG 2015) kan tillämpas på intern och extern kvalitetssäkring av mikromeriter (ENQA 2023b).
- Europeiska policyer för omvandling av kompetenser har definierats i EU:s Union of Skills-agenda (EU 2025).
- I den aktuella europeiska diskussionen erkänns mikromeriter alltmer som kvalifikationer som kan placeras i nationella och europeiska referensramar för examina (bl.a. QUATRA 2025).
Källor
Bosquet, P. & Haapamäki, J. (2024). Korkeakoulujen pienet osaamiskokonaisuudet - mitä ja miksi ja miten. Oppijan tietovirtojen ja VIRTA-opintotietopalvelun ohjausryhmän ja KOOTuki-ryhmän yhteiskokous 29.5.2024.
Cedefop. (2025). Microcredentials for labour market education and training. Project on the role microcredentials playing in supporting labour market-related and employment-relevant education, training and learning.
CIMEA. (2020). Micro-credentials for higher education. Approaches developed in the EHEA using peer support.
OECD. (2025). Empowering the Workforce in the Context of a Skills-First Approach. OECD Skills Studies.
ENQA. (2023a). Iminqa. Approaches to Quality Assurance of Micro-credentials. A report on policies and practices to assure the quality of micro-credentials in the European Higher Education Area.
ENQA. (2023b). Quality assurance of microcredentials. Expectations within the Context of the Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area.
ESG 2015. Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG). Brussels, Belgium.
EU. (2022). A European approach to micro-credentials. Council of the European Union (EU) Recommendation on a European approach to micro-credentials for lifelong learning and employability.
EU. (2025). Union of skills. Investing in people for a competitive European Union.
MICROBOL (2022). Micro-credentials linked to the Bologna Key Commitments. Common Framework for Micro-credentials in the EHEA.
NCU (2025). Auditeringar av högskolor 2025–2030. Pilotfasens auditeringshandbok. NCU:s publikationer 4:2025.
OECD. (2023a). Public policies for effective micro-credential learning. OECD EDUCATION POLICY PERSPECTIVES. No 85.
OECD. (2023b). Micro-credential policy implementation in Finland, the Slovak Republic, Slovenia and Spain. OECD EDUCATION POLICY PERSPECTIVES. No 86.
Skols. 2024. Pilotprojekt inom mikromeriter startar vid sju högskolor. Servicecentret för kontinuerligt lärande och syssellsättning (Skols). Pressmeddelande 22.10.2024.
UVM. (2024). Pienten osaamiskokonaisuuksien kansallinen viitekehys/linjaus. [Nationellt ramverk/riktlinjer för mikromeriter]. Utkast april 2024.
QUATRA. (2025). QUATRA – TPG A project between Rome and Tirana. Activities and outcomes.
