Andra stadiets skolavhoppare är ofta studerande inom yrkesutbildningen och studerande som fått särskilt stöd

Den utvidgade läroplikten har varit i kraft i snart fyra år, och dess mål är att garantera en utbildning på andra stadiet för alla som avslutat den grundläggande utbildningen. Enligt resultat från NCU hade sex procent av de studerande som för första gången omfattades av den utvidgade läroplikten avbrutit sina studier på andra stadiet. De flesta av dessa avhoppare var studerande inom yrkesutbildningen, och många av dem hade ett beslut om särskilt stöd.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har publicerat en artikel som granskar studieavhoppare på andra stadiet. Med studieavhoppare avser vi studerande som inte har avlagt en examen på andra stadiet och som inte heller studerade cirka 3,5 år efter den grundläggande utbildningen. Majoriteten av studieavhopparna tillhör årskullen födda 2005, den första som omfattades av den utvidgade läroplikten. I artikeln behandlar vi bland annat övergången från grundläggande utbildning till andra stadiet, studieframsteg på andra stadiet, behovet av särskilt stöd, studieframgång samt studieavhopparnas bakgrund enligt kön och modersmål.

Majoriteten av studieavhopparna är studerande inom yrkesutbildning

Det fanns 3 795 studieavhoppare på andra stadiet, vilket motsvarade sex procent av alla som påbörjade studier på andra stadiet hösten 2021. En klar majoritet (81 %) av studieavhopparna var studerande inom yrkesutbildningen.

De flesta (62 %) av studieavhopparna var män och hade finska som modersmål (86 %). Andelen avhoppare med ett annat modersmål än finska eller svenska var drygt en tiondel (12 %). Nästan hälften (51 %) av avhopparna hade bytt ort när de började sina studier på andra stadiet. Många hade också prövat flera olika utbildningsområden och bytt läroanstalt innan de avbröt sina studier.

I genomsnitt hade studieavhopparna studerat i ett och ett halvt år innan de avbröt sina studier. Många av dem avbröt sina studier i samband med att de blev myndiga.

Nästan var tredje studieavhoppare hade ett beslut om särskilt stöd i årskurs nio

Nästan en tredjedel (29 %) av studieavhopparna hade haft ett beslut om särskilt stöd i årskurs nio, och för drygt hälften (56 %) av dem fortsatte behovet av stöd även på andra stadiet.

Studerande med behov av särskilt stöd var särskilt framträdande bland avhopparna inom yrkesutbildningen – nästan hälften (45 %) av avhopparna hade haft ett beslut om särskilt stöd någon gång under sina studier på andra stadiet. Dessutom var kunskapsnivån hos avhopparna både i grundskolan och på andra stadiet svagare än hos andra studerande. Det faktum att studerande med särskilt stöd är överrepresenterade bland studieavhopparna utmanar principen om jämlika utbildningsmöjligheter.

Samarbetet i övergångsskedet mellan grundläggande utbildning och andra stadiet bör inledas tidigare för de studerande som har inlärningssvårigheter i grundskolan och som förväntas möta utmaningar även på andra stadiet. Dessutom behövs starkare handledning och kontinuitet i stödet, säger ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen från NCU.

Studieavhoppargruppen är mångfacetterad

Trots att studerande med behov av stöd är överrepresenterade bland studieavhopparna, finns det också studerande i denna grupp som hade kommit långt i sina studier innan de avbröt. Orsakerna till studieavbrott förklaras inte nödvändigtvis av inlärningssvårigheter eller studieframgång.

Bland avhopparna märktes även ett relativt stort antal ungdomar med invandrarbakgrund. Andelen studieavhoppare med ett annat modersmål än finska eller svenska var 11 procent inom yrkesutbildningen och 14 procent inom gymnasieutbildningen.

Om man vill minska studieavhopp ytterligare, behövs bredare kompetens för att identifiera och stödja de unga som riskerar att hoppa av, betonar utvärderingsexpert Niina Rumpu från NCU.

I handledningsprocessen för studerande på andra stadiet som riskerar att avbryta sina studier är det avgörande med förebyggande arbete, samarbete med andra yrkespersoner och vårdnadshavare, ett studentcentrerat förhållningssätt och tidig intervention vid frånvaro.

Sammanfattningsrapport

Paula Kilpeläinen & Niina Rumpu (2025). Koulupudokkaat toisen asteen oppivelvollisessa koulutuksessa. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus. Tiivistelmät 3.