Utvärderingen av lärresultaten i grundexamen inom lantbruksbranschen, yrkesexamen inom lantbruksbranschen, och specialyrkesexamen inom lantbruksbranschen
Utvärderingens mål
Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomförde en utvärdering av grundexamen inom lantbruksbranschen, yrkesexamen inom lantbruksbranschen och specialyrkesexamen inom lantbruksbranschen 2026. Utvärderingen gällde den pedagogiska verksamheten hos utbildningsanordnare som ordnar dessa examina samt studerandenas kompetens. Dessutom producerades information om vilka färdigheter utbildningen ger för arbetslivet och fortsatta studier. Utvärderingar av lärresultat används för att utveckla yrkesutbildningen, stödja lärandet och säkerställa yrkesutbildningens kvalitet.
De viktigaste resultaten av utvärderingen
Utbildningsanordnarnas och de studerandes erfarenheter visar att den personliga tillämpningen av studierna i huvudsak fungerar väl i examina inom lantbruksbranschen. De centrala delområdena av PUK-processen, såsom identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande, planering av hur det kunnande som saknas ska förvärvas, uppdatering av PUK samt möjligheten till en individuell studiegång, fungerar i huvudsak väl. En del anordnare av grund- och yrkesexamen lyckas dock sämre med att erbjuda de studerande valmöjligheter och att följa upp, utvärdera och utveckla PUK-processen än med de övriga delområdena.
Genomförandet av yrkesprov på arbetsplatser och arbetslivets deltagande i bedömningen av dem fungerar relativt väl i examina inom lantbruksbranschen. 62 procent av yrkesproven inom grundexamen och 86–89 procent av yrkesproven inom yrkes- och specialyrkesexamen genomfördes på arbetsplatser. En lärare och en representant för arbetslivet deltog i bedömningen av merparten av yrkesproven: 72 procent inom grundexamen, 88 procent inom yrkesexamen och 98 procent inom specialyrkesexamen. De vanligaste motiveringarna till att yrkesprov genomfördes vid läroanstalter var de studerandes behov av särskilt stöd, bristande arbetslivsfärdigheter samt begränsad tillgång till arbetsplatser eller att arbetsplatserna inte lämpade sig för genomförande av yrkesprov.
Vitsorden i yrkesproven och de gemensamma examensdelarna visar att grundexamensstuderandenas kunnande i genomsnitt är gott. Det vanligaste vitsordet för både yrkesprov och gemensamma examensdelar var goda 4. Andelen nöjaktiga vitsord (1–2) var större i de gemensamma examensdelarna (26 %) än i de yrkesinriktade examensdelarna (9 %).
De främsta styrkorna hos de studerande som avlägger grund- eller yrkesexamen inom lantbruksbranschen är deras praktiska yrkeskompetens och arbetslivsfärdigheter. Den praktiska yrkeskompetensen kommer till uttryck i att de studerande är skickliga på att använda och underhålla lantbruksmaskiner och lantbruksutrustning, sköta och hantera djur samt utföra de dagliga arbetsuppgifterna på en lantgård. De främsta styrkorna när det gäller arbetslivsfärdigheter är initiativförmåga, ett självständigt arbetssätt, ansvarstagande, problemlösningsförmåga samt beredskap att sätta sig in i nya uppgifter och lära sig nytt. En del av de utexaminerade behöver dock fortfarande utveckla både sin praktiska yrkeskompetens och sina arbetslivsfärdigheter. De viktigaste utvecklingsbehoven inom båda examina gäller företagarkompetens och ekonomiskt kunnande samt digital och teknologisk kompetens.
Studieavbrott är relativt vanliga inom grund- och yrkesexamen inom lantbruksbranschen.
Av de studerande som inledde sina studier för grundexamen 2022 hade 61 procent avlagt examen tre år senare. Av dem som inledde sina studier för yrkesexamen 2023 hade knappt hälften avlagt examen inom två år. Inom båda examina hade knappt en femtedel av de studerande avbrutit sina yrkesstudier helt. Inom specialyrkesexamen avlade däremot merparten av de studerande examen inom två år, och studieavbrott var ovanliga.
Utvärderingsrapport och pressmeddelande
Pressmeddelande: Förändrade kompetensbehov i arbetslivet kräver stärkt kompetens inom företagande och teknik i utbildningen inom lantbruksbranschen
Övrigt material som producerats i utvärderingen
Sammanfattningar av de viktigaste resultaten av utvärderingen
Presentation av webbinariet (på finska)
Karvi: Arvioinnin johtopäätökset ja kehittämissuositukset
Marjatta Säisä, Opetushallitus: Miltä maatalousalan koulutus näyttää, ja miten maatalousalan tutkintojen koulutusta tulisi kehittää arvioinnin tulosten perusteella?
Jaana Vuolteenaho, Maaseutuelinkeinojen, eläintenhoidon ja hevostalouden työelämätoimikunnan puheenjohtaja: Näkökulma tuoreeseen Karvin raporttiin
Toimialapäällikkö Hanna-Mari Laitala, Keski-Pohjanmaan ammattiopisto: Hyvän käytännön esittely
Självvärdering för utbildningsanordnare
- Självvärderingen: 2–4/2026
- Enkät för utexaminerade: 3-4/2026
- Publiceringswebbinarium: 11.11.2026 kl. 14.00–15.30