Olika praxis i skolorna skapar skillnader i skolvägarna för elever med invandrarbakgrund

Det har gjorts framsteg i stödet för lärande och skolgång för elever med invandrarbakgrund, men det finns fortfarande betydande skillnader mellan skolorna. Eleverna kan stå utanför den övriga skolgemenskapen redan under den förberedande undervisningen, vilket försvårar övergången till den grundläggande utbildningen.

Detta framgår av en ny rapport från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU), som sammanställer resultaten av de utvärderingar, undersökningar och utvecklingsprojekt som genomfördes inom undervisnings- och kulturministeriets åtgärdsprogram 2021–2026. Målet med programmet var att stödja lärandet och färdigheterna i undervisningsspråket hos elever med invandrarbakgrund samt förbättra övergångarna från förberedande undervisning till grundläggande utbildning och vidare till andra stadiet.

Skolans roll som främjare av integrationen behöver utvecklas

Elevernas möjligheter att förankras i skolgemenskapen och lära sig undervisningsspråket varierar fortfarande mellan skolorna. Stödet för integrationen kan inte vila på enskilda lärare, utan måste vara en del av hela skolans verksamhetskultur, ledning och praxis. Enligt rapporten är exempelvis elevernas känsla av tillhörighet till skolgemenskapen och möjligheten att få vänner centrala faktorer för att skolgången och integrationen ska lyckas för elever som flyttat till Finland.

När vi utarbetade rapporten såg vi att skolornas praxis fortfarande varierar mycket. En del lärare är motvilliga till integrationslektioner, till exempel på grund av tidsbrist eller bristande kompetens. De här lektionerna har stor betydelse för lärandet. På dessa lektioner deltar eleverna i den förberedande undervisningen i verksamheten i en grupp inom den grundläggande utbildningen för att stärka sina färdigheter i undervisningsspråket och knyta sociala kontakter, säger ledande utvärderingssakkunnig Jaana Saarinen.

Språkmedveten undervisning har ännu inte etablerats i all undervisning

Språkmedvetenhet är ett relativt välkänt begrepp i skolorna, men praktiken släpar fortfarande efter målen. Trots att principen att samtidigt undervisa i läroämnets innehåll och språk har ingått i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ända sedan 2014, beror genomförandet av språkmedveten undervisning fortfarande alltför mycket på enskilda lärares och rektorers intresse. I rapporten betonas att språkmedveten undervisning behöver etableras som en del av skolvardagen, det pedagogiska ledarskapet och lärarnas kompetensutveckling, eftersom den främjar alla elevers lärande. Lärarna berättar att de behöver mer tid, stöd, material och utbildning för att kunna undervisa språkmedvetet.

Lärarna efterlyser fortbildning, men möjligheterna varierar

Utöver språkmedvetenhet behöver lärarna fortbildning särskilt i frågor som gäller stöd för lärande. Att språkkunskaperna hos elever med invandrarbakgrund fortfarande håller på att utvecklas kan göra det svårare att identifiera utmaningar i lärandet och en eventuell traumabakgrund samt att stödja lärandet. Särskilt lärare som saknar tidigare erfarenhet av att undervisa elever med invandrarbakgrund är i behov av fortbildning.

De olika behoven av fortbildning återkom i allt material som samlades in under åtgärdsprogrammet. En del av materialet samlades in före nedskärningarna på 15 miljoner euro i finansieringen av fortbildning. Nedskärningarna kommer att öka behovet ytterligare. Det behövs nya lösningar för lärarnas fortbildning, konstaterar utvärderingssakkunnig Tanja Laimi.

Fungerande lösningar togs fram i utvecklingsprojekten

Under åtgärdsprogrammet utvecklades arbetet med elevernas lärande och integration, övergångarna mellan olika skeden i utbildningsvägen samt samarbetet mellan hem och skola inom 73 olika projekt. I exempelvis S:t Michel, Tammerfors och Joensuu har man utvecklat nätkurshelheter, modeller för samundervisning samt verksamhetssätt för samarbetet mellan hem och skola.

Utvärderingsrapport

Koulujen erilaiset käytännöt maahanmuuttotaustaisten oppilaiden koulupolulla - KIEPPI-toimenpideohjelman loppuraportti (Skolornas varierande praxis under skolstigen för elever med invandrarbakgrund – slutrapport för åtgärdsprogrammet KIEPPI)

Publicering av slutrapporten

Slutrapporten publiceras den 25.9.2026 (klockan 13–14.15) vid ett webbinarium som är öppet för alla. Webbinariet hålls på finska. Mer information om evenemanget finns på NCU:s webbplats. Välkommen!