Niondeklassares kunskaper i A-svenska nöjaktiga ─ elevernas uppfattningar positivare än i B1-svenska

Meddelande Förskoleundervisning och grundläggande utbildning

De som har valt den långa lärokursen i svenska har språkkunskaper som motsvarar vitsordet 7 vid övergången från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier. De som planerar att fortsätta i gymnasiet har klart bättre kunskaper än de som har valt yrkesutbildningen. De faktorer som har de tydligaste sambanden med elevernas kunskaper är deras uppfattningar om de egna kunskaperna och nyttan av svenska, den tid som eleverna använde för att besvara uppgifterna samt användningen av svenska på fritiden.   

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade lärresultat i A-svenska i slutet av årskurs 9 i mars 2022. En jämförelse med kriterierna för goda kunskaper i läroplansgrunderna visar att eleverna var starkast i fråga om att skriva på svenska och näst starkast i att tala svenska. Svagast var resultaten i hörförståelse. Om man beskriver resultaten med hjälp av vitsord fick största delen av eleverna vitsordet 7. Nästan hälften av de elever som gjorde uppgifterna i alla fyra delfärdigheter (hörförståelse, läsförståelse, att tala och att skriva) nådde inte vitsordet 8 i en enda delfärdighet.

Bara små skillnader mellan flickors och pojkars kunskaper

De största kunskapsskillnaderna framkom mellan dem som planerade att studera vidare i gymnasiet och dem som tänkte fortsätta till yrkesutbildningen. Däremot låg flickors och pojkars kunskaper i svenska nästan på samma nivå. De som hade börjat studera svenska redan i årskurs 1 (A1-lärokurs) hade bättre kunskaper än de som hade börjat i årskurs 3, 4 eller 5 (A2-lärokurs). Betraktat enligt regionförvaltningsområden fanns det nästan inga eller bara små skillnader i elevernas kunskaper. Det  lönar sig ändå att lägga märke till att de som studerar svenska enligt den långa lärokursen är starkt koncentrerade till städerna i Södra och Sydvästra Finland samt Västra och Inre Finland. Därför deltog inga elever från Lappland eller Norra Finland i NCU:s utvärdering i A-svenska.

Uppfattningarna om de egna kunskaperna, nyttan med svenska och användningen av svenska på fritiden är förknippade med bättre resultat

Elevernas uppfattningar om svenska och om att studera svenska var i genomsnitt neutrala. Uppfattningarna om nyttan med svenska till exempel i fortsatta studier och i arbetslivet hade ändå blivit en aning negativare jämfört med den föregående utvärderingen år 2013.

− De elever som har valt den långa lärokursen i svenska har överhuvudtaget positivare uppfattningar än eleverna som läser B1-svenska. Detta borde man utnyttja för att upprätthålla och stärka elevernas engagemang i fråga om att studera svenska. Största delen av dem som har valt A-lärokursen i svenska går vidare till gymnasiet. Det betyder att de har ett klart mål för sina studier i svenska och upplever svenska som nyttigt, reflekterar ledande utvärderingsexpert Marita Härmälä.

Samma kunskaper ger olika vitsord i skolorna

Jämförelsen av utvärderingsresultaten och elevernas slutvitsord visar att de elever som hade samma resultat i utvärderingen hade fått mycket olika vitsord i olika skolor. Skillnaden mellan elevernas slutvitsord och de kunskaper som de visade i utvärderingen var ett drygt vitsord. Motsvarande iakttagelser har också gjorts i NCU:s andra utvärderingar i främmande språk. Det finns skäl att fundera på hur man kunde tydliggöra slutbedömningskriterierna så att de skulle tolkas enhetligare.

Vilka åtgärder bör man vidta utgående från utvärderingsresultaten?

Tidigareläggningen av språkundervisningen har inte ökat antalet elever som väljer svenska som A-språk. Allt färre elever har uthållighet och intresse för att studera andra språk än engelska. Att språkstudierna har blivit ensidigare har också minskat på utbudet av A-svenska och elevantalet i kommunerna. Därför bör man begrunda hur möjligheterna att studera A-lärokursen i det andra inhemska språket ska kunna tryggas oberoende av elevens hemort. Det andra inhemska språkets synlighet och användningsmöjligheter utanför skolan bör ökas och bli mångsidigare. Kontinuiteten i undervisningen och studierna bör byggas upp så att målen är möjliga att nå. Dessutom bör lärarnas kunskaper om bedömning utvecklas genom långsiktig fortbildning.

  • Deltagare: 1 439 elever från 50 skolor. Elevantalet motsvarar 39 % av alla elever som studerade enligt den långa lärokursen i svenska under läsåret 2021─2022.
  • Elevernas språkkunskaper utvärderades med uppgifter i hör- och läsförståelse samt uppgifter i att tala och skriva.
  • Bedömingen baserar sig på den finska tillämpningen av den gemensamma europeiska referensramen där kunskapsnivån A2.1 (den grundläggande språkfärdighetens begynnelseskede) motsvarar vitsordet 8 i fråga om att tala och skriva. I hör- och läsförståelse motsvarar kunskapsnivån A2.2 (grundläggande språkfärdighet stadd i utveckling) vitsordet 8.
  • 81 % av eleverna hade studerat enligt A2-lärokursen i svenska från årskurs 3, 4 eller 5 (456 h) och 19 % enligt A1-lärokursen från årskurs 1 (684 h).

Tilläggsinformation:

Projektchef Marita Härmälä, tfn. 029 533 5560, förnamn.efternamn@karvi.fi

Rapport: Härmälä, M., & Marjanen, J. 2023. A-ruotsin oppimistulokset perusopetuksen päättövaiheessa 2022. Julkaisut 24:2023. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus.