Elevernas utbildningsvägar börjar skilja sig åt redan under de första åren i den grundläggande utbildningen

Elevens kunnande i början av den grundläggande utbildningen har ett starkt samband med senare utbildningsval. I en longitudinell studie vid Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) visade sig elevernas relativa placering i kunskapsgrupper vara relativt bestående från årskurs 3 till slutet av den grundläggande utbildningen. Även föräldrarnas socioekonomiska ställning hade ett samband med de ungas utbildningsvägar.

I studien följdes samma elevers kunnande under den grundläggande utbildningen åren 2005–2012. År 2025 kompletterades materialet med Statistikcentralens registeruppgifter, som användes för att granska deltagarnas utbildning och socioekonomiska ställning i ung vuxen ålder. Det longitudinella materialet från tiden i den grundläggande utbildningen omfattade 3 502 elever. I de utbildnings- och arbetsmarknadsanalyser som baserade sig på registeruppgifter ingick 2 918 personer.

Eleverna delades in i tre kunskapsgrupper: den lägsta, den mellersta och den högsta tredjedelen. Elevernas relativa placering i kunskapsgrupperna förändrades ganska lite under den grundläggande utbildningen. Omkring två tredjedelar av dem som i årskurs 3 hörde till den högsta kunskapsgruppen placerade sig i den högsta gruppen även i årskurs 6. Mellan årskurs 6 och 9 var motsvarande andel omkring fyra femtedelar. Även tillhörigheten till den lägsta kunskapsgruppen var relativt bestående.

Kunskaperna i årskurs 3 hade samband med studievalet på andra stadiet

Skillnaderna i utbildningsvägarna syntes redan utifrån kunskapsgrupperna i årskurs 3. Av dem som hörde till den högsta kunskapsgruppen gick 68 procent senare vidare till gymnasiet. Av dem som hörde till den lägsta kunskapsgruppen gick däremot 67 procent vidare till yrkesutbildning.

Sambandet blev starkare under den grundläggande utbildningens gång. Av dem som i årskurs 9 hörde till den högsta kunskapsgruppen gick 80 procent vidare till gymnasiet, medan 83 procent av dem i den lägsta gruppen gick vidare till yrkesutbildning.

Familjebakgrundens samband kvarstod efter att kunskaperna beaktats

Vårdnadshavarens socioekonomiska ställning hade samband med både elevens kunskapsgrupp och utbildningsvalet på andra stadiet. Av grupperna i Statistikcentralens klassificering hörde barn till högre tjänstemän oftare än andra till den högsta kunskapsgruppen, medan barn till arbetare samt arbetslösa och pensionärer oftare än andra placerade sig i den lägsta gruppen.

Sambandet mellan familjebakgrunden och valet på andra stadiet kvarstod också när elevens kunskapsgrupp och kön beaktades i den statistiska modellen. Enligt modellen gick 61 procent av barnen till högre tjänstemän vidare till gymnasiet. Motsvarande andel bland barn till arbetare var 34 procent.

Valet på andra stadiet återspeglades i fortsatta studier

De fortsatta utbildningsvägarna för dem som hade genomgått gymnasiet respektive yrkesutbildning skilde sig tydligt åt. Av dem som hade genomgått gymnasiet hade 73 procent avlagt en högskoleexamen. Av dem som hade avlagt en yrkesinriktad grundexamen hade 15 procent avlagt en yrkeshögskoleexamen och endast en liten andel en universitetsexamen.

Utbildningsbakgrunden hade i sin tur ett starkt samband med den socioekonomiska ställningen i ung vuxen ålder. Personer med högre högskoleexamen arbetade vanligen som högre tjänstemän och personer med yrkeshögskoleexamen som lägre tjänstemän. De som saknade högskoleexamen arbetade oftare än andra i arbetarställning.

I det finländska utbildningssystemet är det formellt möjligt att byta från en utbildningsväg till en annan, men i praktiken verkar vägarna vara relativt bestående. Det är viktigt att stödja lärandet redan under de första åren i den grundläggande utbildningen, så att varje elev senare har så goda förutsättningar som möjligt att välja sin egen utbildningsväg, säger ledande utvärderingssakkunnig Matti Suomilammi.

Vid tolkningen av resultaten bör man beakta att studien omfattade en enda åldersgrupp och att deltagarna vid tidpunkten för insamlingen av registeruppgifterna ännu bara var omkring 26–27 år gamla. För en del av deltagarna pågick högskolestudierna fortfarande, och etableringen på arbetsmarknaden hade ännu inte stabiliserats. De samband som observerades i studien visar inte heller på enskilda orsakssamband.

Publikation

Eriytyvät koulutuspolut – osaamisen ja vanhempien sosioekonomisen aseman yhteys oppilaan koulutusvalintoihin (på finska)