Det pedagogiska ledarskapet genomförs i huvudsak väl inom yrkesutbildningen, men de gemensamma riktlinjerna omsätts inte alltid enhetligt i undervisnings- och handledningspraxis

Det pedagogiska ledarskapet har i huvudsak etablerats som en del av den strategiska ledningen och den dagliga verksamheten inom yrkesutbildningen. Enligt NCU:s utvärdering fungerar strukturerna och riktlinjerna för det pedagogiska ledarskapet i huvudsak väl, men det finns behov av att stärka ett enhetligt genomförande av dem i undervisningen och handledningen. 

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat det pedagogiska ledarskapet inom yrkesutbildningen. Syftet med utvärderingen var att skapa en helhetsbild av det pedagogiska ledarskapet inom yrkesutbildningen och av hur det stöder uppnåendet av målen i examensgrunderna, undervisnings- och handledningspersonalens arbete, kompetensutvecklingen och arbetshälsan. Utvärderingen genomfördes åren 2025–2026.

Strukturerna för det pedagogiska ledarskapet fungerar i huvudsak väl

Enligt utvärderingen är strukturerna för det pedagogiska ledarskapet och de centrala pedagogiska riktlinjerna i huvudsak etablerade. I de flesta utbildningsorganisationer är det pedagogiska ledarskapet en del av den strategiska ledningen och den dagliga verksamheten. Undervisnings- och handledningspersonalen känner också i huvudsak väl till de pedagogiska riktlinjerna. Utvecklingsbehov identifierades dock när det gäller personalens delaktighet i beredningen av riktlinjerna, tydligheten i strukturerna för det pedagogiska ledarskapet och hur väl riktlinjerna styr undervisningen och handledningen i praktiken. 

Ledningen av arbetet utifrån examensgrunderna behöver bli mer enhetlig och den pedagogiska dialogen stärkas

Examensgrunderna utgör en stabil grund för ledningen av undervisningen, handledningen och lärandet. Undervisnings- och handledningspersonalen har också i huvudsak god kännedom om de examensgrunder som styr det egna arbetet. Enligt utvärderingen leds det praktiska arbetet utifrån examensgrunderna dock inte till alla delar systematiskt eller enhetligt. Ungefär en fjärdedel av undervisnings- och handledningspersonalen anser att ledningen av undervisningen och handledningen enligt examensgrunderna inte fungerar väl vid den egna läroanstalten. Ungefär en femtedel upplever att de inte får tillräckligt stöd av sin närmaste chef i sitt arbete. Dessutom upplever personalen att ledningspraxisen varierar mellan olika utbildningsområden och examina.

Examensgrunderna ger undervisningen och handledningen en tydlig inriktning, men uppnåendet av målen i examensgrunderna och genomförandet av de gemensamma riktlinjerna behöver följas upp mer systematiskt än i dag.  Den pedagogiska dialogen mellan undervisnings- och handledningspersonalen och cheferna behöver stärkas så att man regelbundet tillsammans utvärderar hur undervisningen och handledningen genomförs och vilka utvecklingsbehov som finns. Gemensamma diskussioner stöder också ett enhetligt genomförande av undervisningen och handledningen i hela organisationen, konstaterar ledande utvärderingssakkunnig Paula Kilpeläinen. 

Ledningen av personalens kompetensutveckling behöver bli mer systematisk 

Enligt utvärderingen sker ledningen och utvecklingen av personalens kompetens endast delvis på ett planmässigt sätt. Personalen upplever att kompetensbehoven, styrkorna i kompetens och kompetensutvecklingen inte diskuteras tillräckligt regelbundet och att kompetensutvecklingen inte alltid motsvarar personalens behov. De pedagogiska ledarna bedömer situationen mer positivt, men även i deras bedömningar framhävs behovet av att stärka målinriktningen, systematiken och uppföljningen i utvecklingen av personalens kompetens. 

Undervisnings- och handledningspersonalen bedömer att deras pedagogiska och branschspecifika kompetens i huvudsak är aktuell, men ser brister särskilt i möjligheterna att utveckla kompetensen inom det egna området. Bristen på tid och resurser ses som de främsta hindren för kompetensutvecklingen.

Ledningen av personalens kompetensutveckling behöver bli mer målinriktad och systematisk än i dag. Kompetensbehoven behöver identifieras regelbundet, kompetensutvecklingen planeras långsiktigt och dess effekter följas upp. Särskild uppmärksamhet behöver fästas vid utvecklingen av arbetslivskompetensen och den branschspecifika kompetensen samt vid att stärka diskussionerna om kompetens, säger ledande utvärderingssakkunnig Tarja Frisk. 

Så här genomfördes utvärderingen 

Utvärderingsmaterialet samlades in genom enkäter riktade till pedagogiska ledare samt undervisnings- och handledningspersonal inom yrkesutbildningen. Enkäten till de pedagogiska ledarna besvarades av 575 personer och enkäten till undervisnings- och handledningspersonal av 3 473 personer. Dessutom samlades bakgrundsinformation in från utbildningsanordnarna genom en enkät om hur ansvaret för det pedagogiska ledarskapet är fördelat och vilka strukturer och riktlinjer som styr ledarskapet.

Avslutande webbinarium för utvärderingen 28.10.2026

NCU ordnar ett webbinarium den 28 oktober 2026 kl.13.00–15.00 om utvärderingens resultat och utvecklingsrekommendationerna. Webbinariet är öppet för alla intresserade. Mer information om evenemanget på NCU:s webbplats. (på finska) 

Rapport: