Förändras undervisningen i åskådningsämnen och i vilken riktning?

3.2.2026

Diskussionen om undervisningen i åskådningsämnen dyker då och då upp, och det finns en klar beställning på en diskussion i dagens samhälle. Samhällsförändringarna har medfört nya utmaningar för utbildningsanordnarna i fråga om att erbjuda religionsundervisning för allt fler och mer etniskt diversifierade grupper.

Mot den här bakgrunden är det motiverat att göra en kritisk granskning av det nuvarande sättet att anordna undervisningen i åskådningsämnena. Utmaningar har identifierats särskilt i det praktiska genomförandet av undervisningen: elevgrupperna är ibland splittrade, undervisningen kräver mycket resurs och sättet att anordna undervisningen varierar mellan olika regioner. Samtidigt passar modellen som bygger på medlemskap i ett religiöst samfund dåligt med tanke på elevernas varierande åskådningsbakgrund. Den fråga som väcks är om det finns alternativ till den nuvarande modellen som skulle säkra undervisningen i åskådningsämnen för elever från olika bakgrund och som samtidigt bättre skulle motsvara nuläget i vårt samhälle.

Varför talas det om åskådningsämnen just nu?

I MTV:s intervju (19.12.2025) berättade undervisningsminister Anders Adlercreutz att regeringen startar en utredning om ett nytt läroämne som överskrider religionsgränserna. Det handlar inte om en plötslig kursförändring, utan om en fortsättning på en analys som har pågått en längre tid. Tidigare har möjligheterna att anordna undervisning i åskådningsämnen utvärderats i Finland och man började utreda olika alternativ redan under den föregående regeringsperioden.

Då tillsatte Utbildningsstyrelsen en bred utvecklingsgrupp som diskuterade åskådningsämnenas framtid inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Gruppens arbete utgick från Vesa Åhs och Eero Salmenkivis utredning för undervisnings- och kulturministeriet som gällde nuläget och förändringsbehoven i fråga om undervisningen i åskådningsämnen (2022). Resultatet av utvecklingsgruppens arbete publicerades i en slutrapport år 2025.

Utifrån Åhs och Salmenkivis utredning samt slutrapporten från utvecklingsgruppen för åskådningsämnen kan vi identifiera flera alternativ som skiljer sig från varandra vad beträffar hur undervisningen i åskådningsämnen kunde anordnas i Finland i framtiden. Rapporterna presenterar inte någon enskild modell som rekommenderas, utan beskriver alternativ som är förknippade med olika slags följder för pedagogiken, administrationen och jämlikheten.

Alternativ för att ordna undervisning i åskådningsämnen

1. Den nuvarande modellen som baserar sig på medlemskap

I den nuvarande modellen är religion och livsåskådningskunskap två olika läroämnen. Undervisningen i religion bygger på om eleven eller den studerande hör till ett registrerat religionssamfund, och undervisning ordnas inom ramen för lärokurser i olika religioner. Livsåskådningskunskap är ett alternativ för dem som inte hör till ett religionssamfund.

I båda rapporterna behandlas den här modellen som utgångspunkt och föremål för jämförelse i förhållande till de övriga alternativen. Dess styrka anses vara möjligheten till en djupare behandling av traditionen i den egna åskådningen. Men som problem identifieras bland annat splittrade grupper, den administrativa bördan vid anordnande av undervisningen samt jämlikhetsfrågor på ett åskådningsområde i förändring.

2. Fritt val av åskådningsämne utan medlemskapsgrund

I rapporterna granskas som ett andra alternativ en modell där eleven kan välja åskådningsämne utan att valet är knutet till medlemskap i ett religiöst samfund. Religion och livsåskådningskunskap skulle kvarstå som separata läroämnen, men deltagande skulle bygga på individens val.

Motiveringarna bakom modellen bygger särskilt på att den åskådningsmässiga identiteten har blivit allt mer mångfacetterad och på frågor som gäller jämlikhet. Samtidigt konstateras det i rapporterna att fritt val kan öka oförutsägbarheten vad gäller anordnandet av undervisningen och dessutom ställa nya krav på undervisningsgrupper och resurser.

3. Gemensamt åskådningsämne

Både i utredningen från år 2022 och i slutrapporten från år 2025 analyseras också ett alternativ som går ut på att de nuvarande ämnena religion och livsåskådningskunskap ersätts med ett gemensamt åskådningsämne för alla. I den här modellen skulle alla elever studera samma innehåll oberoende av åskådningsbakgrund.

I rapporterna betonas att det är fråga om en omfattande reform av strukturerna. Ett gemensamt åskådningsämne kan stödja en gemensam förståelse vad beträffar allmänbildning och åskådningar. Men hit hör samtidigt viktiga frågor med anknytning till pedagogik, principer och lagstiftning som inte kan lösas enbart genom läroplansarbete.

4. Delvis kombinerad undervisning i åskådningsämnen

I rapporten lyfts modellen för delvis kombinerad undervisning fram som en realistisk utvecklingsriktning. Den innebär att olika åskådningsämnen skulle ha gemensamma innehåll, men en del av undervisningen skulle förbli lärokursspecifik.

Lösningar av det här slaget har redan prövats på lokal nivå, och man anser att de utgör ett sätt att öka växelverkan mellan åskådningar utan en fullständig strukturell förändring. Fördelen med modellen anses vara att den ger möjlighet att framskrida gradvis och beakta lokala förhållanden.

5. Sammanslagning av lärokurserna i religion och andra hybridmodeller

Både i utredningen år 2022 och slutrapporten år 2025 framkommer alternativet att olika lärokurser i religion slås samman till större helheter. Målet skulle vara att minska antalet lärokurser och underlätta anordnande av undervisning särskilt i situationer där elevantalen är låga.

Modellen skulle förutsätta ändringar i lagstiftningen. Samtidigt borde man avgöra på vilka grunder ett helt sammanslaget läroämne i religion skulle byggas – eller, ifall det fortfarande finns flera lärokurser, på vilka grunder de skulle skapas.

Hur borde vi gå vidare?

En sak är helt klar utgående från både utredningen år 2022 och utvecklingsgruppens slutrapport år 2025: det finns inga entydiga lösningar för att anordna undervisning i åskådningsämnen. Varje modell som har analyserats löser några problem, men tillför samtidigt nya.

Den nuvarande modellen som är baserad på medlemskap stödjer kännedomen om traditionen inom den egna åskådningen, men kämpar med ett åskådningsfält som är i förändring. Ett fritt val stärker individens autonomi, men utmanar förutsägbarheten i fråga om undervisning och strukturer. Ett gemensamt åskådningsämne utlovar gemensam förståelse, men förutsätter avsevärda lösningar av principiell art och inom lagstiftningen. Delvis kombinerad undervisning och hybridmodeller ter sig som måttfulla kompromisser, men deras effekter beror i hög grad på hur de genomförs på lokalt plan.

Den centrala frågan är vad man vill uppnå med undervisningen i åskådningsämnena. Betonas individens rätt till åskådning, gemensam allmänbildning eller samhällelig kohesion? Även resursfrågor aktualiseras när olika modeller jämförs.

Av den här orsaken är reformen av åskådningsämnen framför allt en politisk och värdebaserad fråga. Utredningar och rapporter kan beskriva alternativ och deras följder men den offentliga diskussionen och politiska beslut avgör till slut hur undervisningen i åskådningsämnen utformas.

Under våren samlar Nationella centret för utbildningsutvärdering in information om elevernas kunskaper i åskådningsämnen i Finland. Samtidigt erbjuder utvärderingen synvinklar på hur eleverna och lärarna i olika åskådningsämnen ser på ämnets framtid. Utvärderingen ger värdefull information om hur man just nu upplever undervisningen i åskådningsämnen och om vilka utvecklingsönskemål som framförs bland lärare i olika lärokurser.