Arbetslivsperspektiv och utvärdering som en starkare del av högskolornas läroplaner

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har publicerat rapporten Utveckling av läroplansarbete vid högskolor [Opetussuunnitelmatyön kehittäminen korkeakouluissa], som sammanställer universitetens och yrkeshögskolornas syn på nuläget och utvecklingsbehoven i läroplansarbetet.

Publikationen Utveckling av läroplansarbete vid högskolor granskar nuläget och utvecklingsbehoven i läroplansarbetet vid finländska högskolor. Läroplanen definierar vilken kompetens högskoleutbildningen ska ge och hur utbildningen ska svara mot samhällets, arbetslivets och studenternas föränderliga behov. Bakgrunden till utvärderingen är en observation som framkom i utvärderingen Högskolepedagogikens nuläge och utveckling, nämligen att processerna, delaktighetsformerna och utvärderingspraxisen i läroplansarbetet behöver utvecklas ytterligare. Publikationen bygger på omfattande enkätmaterial från denna utvärdering: 36 högskolor och över 3 000 lärare deltog.

Läroplansarbetet är inkluderande för personalen

Högskolornas läroplaner förnyas vanligtvis med intervall på ett till fem år, men mindre innehålls- och genomförandeförändringar görs årligen. Processen styrs av högskolornas strategier och riktlinjer. För genomförandet av läroplansarbetet ansvarar fakulteter eller enheter i samarbete med lärare, studenter och externa intressenter. Resultaten visar att läroplansarbetet är en strategidriven och inkluderande process som förenar långsiktig planering med kontinuerlig utveckling.

De flesta lärare upplevde att de kan påverka läroplanerna, men mindre än hälften (48 %) ansåg att deras kompetens utnyttjas mångsidigt i läroplansarbetet. I yrkeshögskolorna betraktades arbetslivssamarbetet som en tydligare och mer integrerad del av läroplansarbetet än vid universiteten, där det var begränsat. Arbetslivets representanter deltog endast i liten utsträckning: vid universiteten uppgav under en femtedel (18 %) och vid yrkeshögskolorna drygt en tredjedel (35 %) av lärarna att de varit delaktiga.

Studenterna deltog något starkare i läroplansarbetet än arbetslivets representanter. Strax under hälften (46 %) av universitetslärarna och drygt en tredjedel (35 %) av yrkeshögskolelärarna bedömde att studenternas perspektiv beaktas på ett mångsidigt sätt.

Vid förnyelse av läroplaner bör tid avsättas för utvärdering

Inom båda högskolesektorerna upplevdes respons påverka läroplanerna, men en systematisk utvärdering av dem var ovanlig. Behov av utveckling som framhävdes var att tydliggöra och harmonisera läroplansprocessen, säkerställa tillräckliga resurser och tekniskt stöd samt systematisera utvärderingen av läroplansarbetet. Högskolorna önskade dessutom att läroplansarbetet skulle vara mer flexibelt, kontinuerligt och starkare förankrat i utbildningsstrategier och pedagogisk forskning.

Utvecklingen av läroplaner bör baseras på aktuell forsknings-, utvärderings- och prognosinformation. I läroplansarbetet bör högskolornas pedagogiska, forskningsmässiga och administrativa kompetens utnyttjas bredare än i dag, rekommenderar ledande utvärderingsexpert Mira Huusko vid NCU.

NCU rekommenderar att ledningen och ansvarsfördelningen i läroplansarbetet tydliggörs, att arbetslivssamarbetet stärks samt att utvärderings-, forsknings- och prognosinformation utnyttjas i större utsträckning. Högskolorna uppmuntras att skapa system som stödjer utvärdering och uppföljning av läroplaner.

Ta del av publikationen

Opetussuunnitelmatyön kehittäminen korkeakouluissa. Tiivistelmät 10:2025 [Utveckling av läroplansarbete vid högskolor. Sammandrag].