Arbetslivsperspektiv och utvärdering bör bättre integreras i läroplansarbetet vid högskolor

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har publicerat rapporten Utveckling av läroplansarbetet vid högskolor som sammanställer universitetens och yrkeshögskolornas syn på nuläget och utvecklingsbehoven i läroplansarbetet.

Publikationen Utveckling av läroplansarbetet vid högskolor granskar nuläget och utvecklingsområdena i läroplansarbetet vid finländska högskolor. Läroplanen definierar vilka kompetenser högskoleutbildningen ska ge och hur utbildningen ska svara mot samhällets, arbetslivets och studerandes föränderliga behov. Publikationen utgår från de utvecklingsområden som identifierades i utvärderingen Högskolepedagogikens nuläge och utveckling. Enligt utvärderingen fanns det behov av att vidareutveckla processerna för läroplansarbetet, metoderna för att inkludera olika grupper i arbetet samt utvärderingen av läroplanerna. Underlaget för denna publikation består av omfattande enkätdata från utvärderingen: svar från 36 högskolor och mer än 3 000 lärare.

Personalen inkluderas i läroplansarbetet

Högskolornas läroplaner förnyas vanligtvis med intervall på ett till fem år, men mindre förändringar i innehållet och genomförandet görs årligen. Processen styrs av högskolornas strategier och riktlinjer. För genomförandet av läroplansarbetet ansvarar fakulteter eller enheter i samarbete med lärare, studerande och externa intressenter. Resultaten visar att läroplansarbetet är en strategidriven och inkluderande process i vilken förenas långsiktig planering med kontinuerlig utveckling.

De flesta lärare upplevde att de kan påverka läroplanerna, men mindre än hälften (48 %) ansåg att deras kompetens utnyttjas mångsidigt i läroplansarbetet. I yrkeshögskolorna betraktades arbetslivssamarbetet som en tydligare och mer integrerad del av läroplansarbetet än vid universiteten där det var begränsat. Företrädare för arbetslivet deltog endast i liten utsträckning i läroplansarbetet: vid universiteten uppgav under en femtedel (18 %) och vid yrkeshögskolorna drygt en tredjedel (35 %) av lärarna att företrädare för arbetslivet varit delaktiga i processen.

Studerande deltog något mer i läroplansarbetet än arbetslivet. Knappt under hälften (46 %) av universitetslärarna och drygt en tredjedel (35 %) av yrkeshögskolelärarna bedömde att studerandenas perspektiv beaktas på ett mångsidigt sätt.

Tid bör avsättas för utvärdering i samband med läroplansreformerna

Inom båda högskolesektorerna upplevdes respons påverka läroplanerna, men systematisk utvärdering av dessa genomfördes sällan. Enligt utvärderingen är de viktigaste utvecklingsområdena att tydliggöra och harmonisera läroplansprocessen, säkerställa tillräckliga resurser och tekniskt stöd för arbetet samt systematisera utvärderingen av läroplansarbetet. Högskolorna önskade dessutom att läroplansarbetet skulle vara mer flexibelt, kontinuerligt och starkare förankrat i utbildningsstrategier och pedagogisk forskning.

– Utveckling av läroplaner bör baseras på aktuell forsknings-, utvärderings- och prognosinformation. Det kunnande som finns i högskolorna inom pedagogiken, forskningen och processadministrationen borde bättre utnyttjas i läroplansarbetet, rekommenderar ledande utvärderingsexpert Mira Huusko vid NCU.

NCU rekommenderar att ledningen och ansvarsfördelningen i läroplansarbetet tydliggörs, att arbetslivssamarbetet stärks samt att utvärderings-, forsknings- och prognosinformation utnyttjas i större utsträckning än i nuläget. Högskolorna uppmuntras att skapa system som stödjer utvärdering och uppföljning av läroplaner.

Ta del av publikationen

Opetussuunnitelmatyön kehittäminen korkeakouluissa. Tiivistelmät 10:2025 [Utveckling av läroplansarbetet vid högskolor. Sammandrag].