Hur har valen av åskådningsämnen förändrats i den grundläggande utbildningen?

Statistikcentralen har publicerat ny statistik som gäller valet av åskådningsämnen i den grundläggande utbildningen. Populariteten för livsåskådningskunskap och islam fortsätter växa jämnt, och också ortodox religion har ökat en aning.

Utbildningsstyrelsens statistiktjänst Vipunen har följt elevantalen i religion och livsåskådningskunskap sedan år 2010. Statistiken gäller de största religionerna samt livsåskådningskunskap som andra åskådningsämne. Senast samlades data in år 2018.

NCU genomförde år 2023 inom ramen för en utvecklingsgrupp tillsatt av Utbildningsstyrelsen en datainsamling som stöd för reformen av åskådningsämnena. Syftet var bland annat att utreda antalet elever som studerade olika åskådningsämnen år 2022. Den information som Statistikcentralen har publicerat i oktober 2025 gäller för sin del elevantalet läsåret 2024–2025.

I statistiken ingick islam tidigare i gruppen övriga, och först från år 2012 har islam utgjort en egen grupp. Gruppen övriga inbegriper katolicismen, judendomen, adventismen, buddhismen, pingstkyrkan och krishna-rörelsen samt andra mindre grupper. De här grupperna utgör en mycket liten andel av hela elevantalet. 

Statistiken från år 2024 innehåller siffror för den elevgrupp som inte deltar i skolans undervisning i livsåskådningskunskap. Gruppen får antingen undervisning inom sitt eget religiösa samfund eller deltar i annan skolundervisning eller handledd verksamhet. Statistikföringen av dessa grupper har varierat under olika år, vilket försvårar jämförelse. Här ingår de i kategorin ”inget åskådningsämne”. 

Evangelisk-luthersk religion fortfarande klart störst 

I figur 1 och 2 syns procentuella andelar för eleverna i olika åskådningsämnen sedan år 2010. Elevantalet i evangelisk-luthersk religion har minskat jämnt under de senaste femton åren, men fortfarande studerar nästan 80 procent av eleverna det här ämnet.

Figur 1. Andelen elever i evangelisk-luthersk religion och livsåskådningskunskap under olika år 

Figur 2. Andelen elever i andra ämnen än evangelisk-luthersk religion under olika år

Antalet studerande som läser livsåskådningskunskap har å sin sida växt stadigt, och ämnet läses redan av närmare 13,5 procent av eleverna – antalet har mer än fördubblats på knappt tio år.

Elevantalen för islam har också stigit, och islam är nu klart den näst största religionen. I hela landet är andelen ändå under fyra procent. De studerande i ortodox religion utgör strax över två procent, och antalet har inte just förändrats under de senaste åren. Till följd av kriget i Ukraina har antalet flyktingar ökat en aning, men ökningen är under en halv procentenhet jämfört med år 2022.

Små skillnader mellan lägre och högre klasser

Valet av åskådningsämne (figur 3−6) kan granskas separat i de lägre och högre klasserna i grundskolan. Trenden vad gäller förändringen går i samma riktning i båda fallen; andelen för den evangelisk-luthersk religionen minskar långsamt och andelarna för livsåskådningskunskap och islam växer.

Figur 3. Andelen elever i evangelisk-luthersk religion och livsåskådningskunskap i årskurs 1−6 under olika år 

Figur 4. Andelen elever i andra ämnen än evangelisk-luthersk religion i årskurs 1−6 under olika år

Figur 5. Andelen elever i evangelisk-luthersk religion och livsåskådningskunskap i årskurs 7−9 under olika år 

Figur 6. Andelen elever i andra ämnen än evangelisk-luthersk religion i årskurs 7−9 under olika år 

Förändringen syns trots allt tydligare i årskurs 1−6 (figur 4), där eleverna som läser livsåskådningskunskap redan är nästan 15 procent, medan andelen i årskurs 7−9 (figur 6) är ungefär 11 procent. Även andelen för islam är större i årskurs 1−6 (4,2 %) än i de högre årskurserna (3,3 %). Andelen studerande i ortodox religion har legat på nästan samma nivå i både lägre och högre årskurser (2,2 % och 2,0 %).

Det är sannolikt att andelarna för de lägre årskurserna också syns i de högre årskurserna om några år, eftersom bara ett fåtal elever byter åskådningsämne under sin tid i den grundläggande utbildningen.

Vad innebär olika elevantal i åskådningsämnena för utbildningsanordnarna?

Antalet elever i de åskådningsämnen som studeras i Finland har samlats årsvis i tabell 1. Elevantalen fördelas på många små religioner utöver evangelisk-luthersk religion, islam, ortodox religion och livsåskådningskunskap. Antalet elever som läste islam ingick fram till år 2010 i kategorin ”övriga”.  Det här ger en förklaring till att gruppen ”övriga” år 2010 är betydligt större än under de övriga åren. 

Inte heller i fråga om ortodox religion kan man tala om stora antal: i genomsnitt har det under de senaste åren funnits drygt 1000 elever per årskurs. Elevantalet har trots allt stigit en aning på senare år.  

Tabell 1: Antal elever under olika år

Lagstiftningen förpliktar utbildningsanordnaren att erbjuda undervisning, ifall det finns minst tre elever som hör till samma religiösa samfund och vårdnadshavarna anhåller om undervisning i den egna religionen. Samma villkor gäller livsåskådningskunskap: undervisningen bör ordnas, om minst tre elever som inte hör till ett religiöst samfund inte deltar i religionsundervisningen för de elever som hör till majoriteten.

Det nuvarande systemet skapar utmaningar för många utbildningsanordnare. Minoritetsreligionerna kan vara många, och redan en grupp på tre elever kan ge upphov till skyldighet att ordna undervisning. I läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen finns för närvarande tio olika religioner, men undervisning ordnas också i andra religioner, om villkoren uppfylls.

Av tabellen framgår en svag ökning av antalet elever i de övriga religionerna. Förutom de här eleverna finns också 2198 elever som inte deltar i undervisning i åskådningsämnen i skolan och för dem ordnas annan skolundervisning eller handledd verksamhet.  I tabellen anges inte separat elever som inte deltar i skolans undervisning i åskådningsämnen och som deltar i sådan undervisning som ges av det egna religiösa samfundet. Dessa elever var sammanlagt 2470 enligt statistiken från 2024. 

Åskådningsämnet som en del av den egna identiteten

Statistiken visar tydligt att antalen för evangelisk-luthersk religion minskar medan antalen för livsåskådningskunskap och islam växer. Datainsamlingen från år 2023 visar att undervisningen i islam i huvudsak är koncentrerad till större städer; i mindre kommuner är elevantalet mycket litet.

För utbildningsanordnarnas del innebär diversifieringen extra kostnader. Undervisning i små grupper är dyrt, och dessutom innebär både schemaläggningen och lärarrekryteringen utmaningar i praktiken.  

Tanken med religionsundervisningen är ändå att den ska erbjuda eleven ingredienser för att bygga och utvärdera sin egen identitet och sin livsåskådning. Individens identitet har ofta samband med gruppidentiteten – och med det religiösa samfundet. För elever från minoritetsreligioner kan undervisning i den egna religionen utgöra en betydande del av deras utveckling till samhällsmedlemmar.

Källor:

Ämnesval [webbpublikation]. Hänvisning: 2024. ISSN=1799-103X. Helsingfors: Statistikcentralen [Hänvisat: 22.10.2025]. Åtkomst: https://stat.fi/julkaisu/cm14pbbpdf6i907urwmln1018

Datainsamling om åskådningsämnenas elevantal och undervisningens nuläge 2023 

Anordnande av undervisningen i åskådningsämnen

En bred arbetsgrupp tillsatt för att bereda förnyelsen av åskådningsämnen | Utbildningsstyrelsen