Gymnasiefältet i förändring – finansieringen väcker stor oro bland gymnasierna
Gymnasiefältet har polariserats kraftigt i fråga om antalet studerande visar en färsk rapport från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU). I vissa områden råder det brist på studerande vid gymnasierna, medan antalet studerande fortsätter att öka i de stora städerna. I utvärderingen framkom också att finansieringen av utbildningen väcker omfattande diskussion inom gymnasiefältet.
De allt mindre åldersklasserna, differentieringen av kommunernas verksamhetsmiljö och situationen inom den offentliga ekonomin förutsätter att anordnandet av gymnasieutbildning förnyas, så att utbildningens tillgänglighet och ett jämlikt tillgodoseende av de kulturella rättigheterna även i fortsättningen kan garanteras på olika områden på såväl finska som svenska.
Detta framgår av en rapport från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) om utvärderingen av möjligheterna och begränsningarna för anordnandet av gymnasieutbildningen. I utvärderingen har man utrett vilka uppfattningar gymnasierektorer och utbildningsanordnare har om läget inom gymnasieutbildningen och om gymnasiernas samarbete med olika aktörer.
Gymnasier på små orter och i stora städer har olika verksamhetsmiljöer
Gymnasiernas storlek varierar mycket och polariseringen i befolkningsutvecklingen syns i antalet studerande vid gymnasierna. I urbana områden ökar andelen studerande som har invandrarbakgrund. En del av ungdomarna i gymnasieåldern i de stora städerna söker sig till gymnasier i grannkommunerna, eftersom det inte finns tillräckligt många studieplatser i den egna staden. Gymnasierna konkurrerar också om studerande genom olika profileringslinjer.
Vissa gymnasier har brist på studerande medan det i stora städer finns behov av att öka antalet nybörjarplatser i gymnasierna, beskriver Jaana Saarinen vid NCU.
Cirka hälften av gymnasierna finns i landsbygdskommuner i glest befolkade områden eller i kärnlandsbygden. Också antalet små gymnasier med färre än hundra studerande har ökat under de senaste åren. I städerna har antalet stora gymnasier med över 1 000 studerande ökat under de senaste åren.
Vissa gymnasier har goda förutsättningar att verka med tanke på sitt läge och sin storlek, medan andra tvingas söka sätt att trygga att gymnasieutbildningen bevaras på orten med hjälp av olika former av samarbete, webbundervisning och tilläggsfinansiering som kommunerna styr.
Utvärderingen visar att gymnasierna samarbetar mycket med olika aktörer. Tre av fyra gymnasier samarbetar regelbundet med den grundläggande utbildningen och med andra gymnasier. Gymnasierna har också många olika nätverk där det bland annat erbjuds webbundervisning.
Polariseringen syns också i gymnasiernas finansiering
De utmaningar och den oro som hänför sig till finansieringen av gymnasieutbildningen kommer fram i hela utvärderingsmaterialet.
Gymnasiefältet har också polariserats när det gäller finansieringen: vissa utbildningsanordnare anser att finansieringssituationen är god, medan finansieringens tillräcklighet och kontinuitet för andra är en central källa till oro, reflekterar Kati Isoaho vid NCU.
Under utvärderingen gjordes flera förändringar som berörde finansieringen av gymnasieutbildningen. Reformerna gäller särskilt små anordnare av gymnasieutbildning. Situationen förbättras för små utbildningsanordnare i glest befolkade områden. Under utvärderingen ändrades lagstiftningen också så att utbildningsanordnarna i fortsättningen inte kan få statsandelsfinansiering för utländska examensstuderande som kommer från länder utanför EU/EES-området, och att läsårsavgifter måste tas ut av dem.
Utvärderingsrapporten publiceras vid NCU:s webbinarium den 14 april 2026 kl. 13–15.
Mer information om utvärderingen av möjligheterna och begränsningarna för anordnandet av gymnasieutbildning
Mer information
Kati Isoaho
