Fjärruppkoppling utnyttjas endast mycket sporadiskt inom den grundläggande utbildningen

Undervisning med fjärruppkoppling utnyttjas fortfarande i liten skala inom den grundläggande utbildningen och ordnas främst inom minoritetsreligioner och valfria främmande språk. Enligt utbildningsanordnare, rektorer och lärare leder undervisning med fjärruppkoppling inte till besparingar i undervisningskostnaderna, men den kan säkerställa ett mångsidigt kursutbud för eleverna. Det behövs dock tydligare nationella riktlinjer för övervakarnas ansvar och uppgifter.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat användningen av fjärruppkoppling inom den grundläggande utbildningen. Målet var att samla åtgärdsförslag med tanke på mer omfattande användning av fjärruppkoppling, till exempel i undervisningen av valfria språk och minoritetsreligioner. Utvärderingen baserar sig på regeringsprogrammet, och resultaten stöder undervisnings- och kulturministeriets arbetsgruppsarbete där man granskar de utmaningar som befolkningsutvecklingen medför för den grundläggande utbildningen.

Enligt resultaten utnyttjades undervisning med fjärruppkoppling generellt sett mycket begränsat inom den grundläggande utbildningen, och den hade främst prövats sporadiskt eller inom utvecklingsprojekt med separat finansiering.

Undervisning med fjärruppkoppling är inte ett sätt att spara kostnader enligt utbildningsanordnarna, rektorerna och lärarna

Genom att ordna undervisning med fjärruppkoppling kan man minska belastningen för elever som har långa skolresor samt spara på skolskjutsar. Den utrustning, programvara och elevövervakning som behövs för undervisningen medför dock tilläggskostnader för skolan, vilka inte nödvändigtvis kan förutses. 

Eleven deltar i undervisning med fjärruppkoppling i skolan och under skoltid, och undervisningen ordnas till exempel i ett virtuellt klassrum där två eller flera lärare undervisar klasser tillsammans med hjälp av fjärruppkoppling. Ett annat alternativ är undervisning där en lärare undervisar elever från flera olika skolor samtidigt. Enligt NCU:s utvärdering övervakas eleven i sådan undervisning oftast av någon annan än en behörig lärare, vilket strider mot lagstiftningen. För närvarande finns det ingen särskild lagstiftning för undervisning med fjärruppkoppling, utan samma lagstiftning som för närundervisning tillämpas.

Att trygga undervisningsutbudet förutsätter samarbete mellan utbildningsanordnarna

Minskande åldersgrupper och regional differentiering utmanar ordnandet av en likvärdig och jämlik grundläggande utbildning när skolnätet glesas ut. Minskningen av antalet barn i grundskoleåldern har redan lett till en situation där alla utbildningsanordnare inte har möjlighet att upprätthålla ett mångsidigt undervisningsutbud. Till exempel erbjuds valfria A2- och B2-språk inte, trots att behöriga lärare finns tillgängliga, på grund av gemensamma beslut av kommunala beslutsfattare. I läroämnen där elevantalet är litet kan samarbete mellan kommuner säkerställa likvärdiga studiemöjligheter för elever genom att ordna en del av undervisningen med fjärruppkoppling. Samarbete behövs också för att harmonisera strukturer och scheman för skoldagen samt för att utse gemensamma lärare.

Närundervisning är barnets primära rätt inom den grundläggande utbildningen. Med tanke på barnets välbefinnande är det därför av yttersta vikt att fördelar och nackdelar med undervisning med fjärruppkoppling övervägs med barnets bästa som utgångspunkt, konstaterar utvärderingsexperten Marita Härmälä.

Undervisning med fjärruppkoppling kräver mod och kontinuerlig kompetensutveckling av läraren

Interaktionen mellan elev och lärare, skapandet av en trygg lärmiljö för elever som studerar med fjärruppkoppling samt modet att pröva nya pedagogiska lösningar kräver en ny typ av kompetens hos läraren. Stöd och uppmuntran från arbetsgemenskapen, teamarbete samt ansvarsfördelning med en kollega möjliggör utveckling av färdigheterna i olika skeden av lärarens karriär.

Det behövs utveckling av riktlinjer för elevövervakningen, gemensam planering av undervisningen, delning av erfarenheter samt utveckling av lärarnas kompetens i digital pedagogik

Det behövs nationella riktlinjer för elevövervakning, övervakarnas uppgifter och ansvar samt ramarna för praxis kring undervisning med fjärruppkoppling. Lärare och övrig skolpersonal bör ges fler möjligheter till gemensam planering, genomförande och utveckling av undervisning med fjärruppkoppling samt till att dela erfarenheter för att skapa bestående praxis. Digital pedagogik bör integreras som en fast del av utbildningen för klasslärare och ämneslärare.

Webbinarium för publiceringen av resultat:

Välkommen till webbinariet 8.4.2026 kl. 10–12. 

Rapporten: 

Härmälä, M., Hietala, R., Karttunen, A., Lahtivirta, A. Norrena, J., Veermans, M. & Raitakari, J. Etäyhteyksien hyödyntäminen perusopetuksessa. Publikationer 1:2026. Nationella centret för utbildningsutvärdering.