Förutsättningarna för sysselsättning behöver stärkas inom den yrkesinriktade grundexamensutbildningen

Meddelande Yrkesutbildning

Enligt utvärderingen behöver stödet för studerades sysselsättning stärkas mer konsekvent under hela studietiden inom den yrkesinriktade grundexamensutbildningen. Utvecklingsbehov finns i prognostiseringen av arbetslivets kompetensbehov, kontakter till arbetslivet, karriärvägledning och färdigheter för att verka i arbetslivet. Samtidigt finns det redan många styrkor och fungerande arbetssätt inom den grundläggande yrkesutbildningen som kan utnyttjas för att ytterligare stärka de studerandes förutsättningar för sysselsättning.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat sysselsättningen efter yrkesinriktade grundexamina. Utvärderingen gav information om nuläget för sysselsättningen samt om hur sysselsättningen efter yrkesinriktade grundexamina kan främjas och vilka faktorer som stöder övergången till arbetslivet. Utvärderingen genomfördes 2024–2026 och i den identifierades också god praxis för att främja sysselsättning både nationellt och internationellt.

Utbildningsutbudet behöver riktas bättre mot arbetslivets behov 

Utbildningsanordnarna använder olika informationskällor i prognostiseringen och samarbetet med arbetslivet är intensivt på många ställen. Utvärderingen visar dock att prognostiseringen ännu inte är tillräckligt systematisk och inte tillräckligt kopplad till planeringen av utbildningsutbudet och beslutsfattandet. Även arbetsgivarna är nöjda med hur samarbetet med utbildningsanordnarna fungerar, men det finns behov av att utveckla utbildningsutbudet så att det motsvarar deras behov samt tillgången till arbetstagare som genomgått yrkesutbildning. Utbildningsanordnarna ska stärka sin prognostiseringsverksamhet, systematiskt skaffa information om kompetens- och arbetskraftsbehoven i arbetslivet inom sitt område och utnyttja denna information mer målmedvetet i planeringen av utbildningsutbudet, i undervisningen och i handledningen. Utbildningsutbudet behöver i högre grad riktas till branscher och yrken med goda sysselsättningsmöjligheter. Detta förutsätter också att utbildningsanordnare, arbetsgivare, sysselsättningstjänster och andra regionala aktörer gemensamt tar ansvar för att utbildningsutbudet och tjänsterna planeras utifrån regionens behov. Även på nationell nivå behöver det säkerställas att kunskapsunderlaget för prognostiseringen är tillräckligt och stöder samordningen av nationella och regionala utbildnings- och kompetensbehov.

Karriärvägledning som främjar sysselsättning behöver stärkas 

Studerande behöver stöd för att utveckla sina färdigheter i karriärplanering och sysselsättning under hela studietiden. Studerande har tillgång till handledning och stöd som främjar sysselsättningen, men det finns utvecklingsbehov när det gäller handledningens innehåll, tidpunkt och praxis. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid att skaffa och använda information om arbetsmarknaden och yrken, att bedöma olika arbets- och sysselsättningsalternativ samt att utveckla beredskap att verka i ett föränderligt och osäkert arbetsliv. Dessutom är det viktigt att stärka de studerandes förmåga att bygga upp och utnyttja nätverk som stöder sysselsättning.

Handledningen ska bilda en tydlig och systematisk helhet för hela studietiden. Detta förutsätter att undervisnings- och handledningspersonalens ansvar och arbetsfördelning förtydligas samt att handledningskompetensen stärks. Samtidigt behöver handledningen i högre grad beakta utmaningar i fråga om sysselsättning och förändringar på arbetsmarknaden, och kontinuiteten i handledningen måste stärkas i samband med övergångsskedet vid examen i samarbete med till exempel sysselsättningstjänsterna, Navigatorerna och andra motsvarande aktörer, säger utvärderingsråd Jani Goman.

Det behövs mer praktisk arbetslivsorientering och kontakter till arbetslivet 

Nätverkande under studietiden, kontakter till arbetslivet och lärande i arbetslivet är centrala faktorer för övergången till arbetslivet. Särskilt unga studerande saknar ofta tidigare arbetserfarenhet och kontakter till arbetslivet. Därför behöver de möjligheter att bekanta sig med arbetslivet med låg tröskel redan i början av studierna.

Tidiga kontakter till arbetslivet hjälper studerande att få en bild av arbetsuppgifterna inom branschen, bygga nätverk och utveckla beredskap att senare delta i egentliga perioder av lärande i arbetslivet. Dessutom är det viktigt att säkerställa att de studerande har tillräckliga grundläggande färdigheter innan lärandet i arbetslivet inleds, konstaterar utvärderingsexpert Raisa Hievanen.

Lärande i arbetslivet är en viktig språngbräda till arbetslivet för studerande och många får senare arbete på sin plats för lärande i arbetslivet. Det behövs dock fler lämpliga utbildnings- och läroavtalsplatser. Samtidigt är det viktigt att säkerställa att också studerande som behöver mer stöd har tillgång till lämpliga lärmiljöer och tillräckligt stöd vid övergången till arbetslivet. Enligt utvärderingen behöver även modellerna för genomförande av läroavtal utvecklas så att de i högre grad lämpar sig för unga. I detta utvecklingsarbete behövs såväl utbildningsanordnare, utbildningsförvaltning som arbetsmarknadsorganisationer. 

Främjande av sysselsättning ur ett internationellt perspektiv 

Den internationella expertpanel som kompletterade utvärderingen lyfter särskilt fram utbildningsmässig jämlikhet, öppenhet och goda möjligheter att fortsätta till högskoleutbildning som styrkor i den finländska yrkesutbildningen. Enligt panelen visar den höga arbetslösheten bland unga med grundexamen dock också på strukturella utmaningar: kontakterna till arbetslivet är inom många branscher för svaga, praxisen för lärande i arbetslivet varierar och arbetsgivarnas deltagande i utbildningen är inte tillräckligt etablerat. Panelen betonar att stärkandet av sysselsättningen förutsätter starkare samarbetsstrukturer mellan utbildningen och arbetslivet, utveckling av lärande i arbetslivet samt ett mer långsiktigt engagemang från arbetsgivarna.

Så här genomfördes utvärderingen

NCU skaffade utvärderingsinformation genom enkäter till anordnare av yrkesutbildning, undervisnings- och handledningspersonal samt personer som avlagt yrkesinriktad grundexamen. Dessutom genomförde NCU enkäter riktade till arbetsgivare i samarbete med Finlands Näringsliv (EK), Företagarna i Finland och Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna (KT), och en internationell expertpanel intervjuade centrala intressentgrupper. I utvärderingen utnyttjades också registeruppgifter. 

Avslutande webbinarium för utvärderingen 5 maj 2026

NCU ordnar ett webbinarium den 5 maj 2026 kl.13.00–15.30 om utvärderingens resultat och utvecklingsrekommendationerna. Webbinariet är öppet för alla intresserade. Mer information om evenemanget finns på NCU:s webbplats (på finska). Välkommen!

Rapporter: