Företagande i yrkesutbildningen och högskolorna (Yrtti-utvärdering)

Yrkesutbildning

NCU har genomfört utvärderingen Företagande i yrkesutbildningen och högskolorna (Yrtti). I centrum för Yrtti-utvärderingen fanns företagarstudier, en verksamhetskultur som stöder företagande och studerandenas erfarenhet inlärning av företagande. Utvärderingen genomförts ur flera perspektiv och genom att utnyttja flera olika material.

MÅL

Syftet med utvärderingen var att ta fram information och utveckla verksamheten. Utvärderingsfrågorna var:

  • Hur upplevde studerandena att de lärt sig företagande under sina nuvarande studier?
  • Hur undervisas företagande?
  • Hur stöder yrkesutbildningsanordnaren eller högskolans verksamhetskultur lärande av företagande?
  • Vilka faktorer främjar lärande av företagande?

Inom utvärderingen skapades också nya möjligheter för olika deltagare och berörda parter att diskutera och komma till tals.

UTVÄRDERINGSMATERIALET

Utvärderingsresultaten består av tre slags material: studerandeenkäter, temagruppintervjuer samt material som samlats in Yhdessä yrittämään! evenemang. Totalt 13 088 studerande och examinander svarade på studerandeenkäten: 7 818 studerande inom den grundläggande yrkesutbildningen från 78 utbildningsanordnare, 2 810 examinander som avlägger sina examina som fristående examina från 84 anordnare, 1 464 yrkesskolestuderande från 24 yrkesskolor och 996 universitetsstuderande från 14 universitet. I temagruppsintervjuer deltog totalt 272 representanter för studerande, personal och ledningen. Cirka 200 personer deltog i Yhdessä yrittämään! evenemangen.

CENTRALA RESULTAT

Nästan alla högskolor och 72 procent av yrkesutbildningsanordnarna ordnade företagarstudier. Cirka en tredjedel av universitetsstuderandena och examinanderna hade avlagt företagarstudier under sin nuvarande examen. Av yrkeshögskolestuderande hade cirka hälften avlagt företagarstudier. Studerandena ansåg att företagarstudierna var viktiga med tanke på att arbeta som företagare.

De vanligaste sätten att genomföra undervisning av företagande var grupp- och projektarbeten, självständiga uppgifter och på högskolorna föreläsningar. Högskolestuderandena hade samarbetat med företag och studerande inom andra områden i företagarstudierna. Inom yrkesutbildningen förekom det lite samarbete med företag eller med studerande som avlagde andra examina, utbildningsområden eller från andra utbildningsstadier i fråga om företagarstudier.

Enligt studerandena var inställningen mot företagande positiv såväl inom yrkesutbildningen som i högskolor. En företagarkultur hos utbildningsanordnarna och i högskolorna främjade studerandens upplevelse av lärande av företagande. På grund av scheman har det inte alltid varit möjligt att välja mångsidiga företagarstudier. I högskolorna är utmaningen att få plats för företagarstudier i examen samt att avlägga examen inom planerad tid.

Både studerande i högskolor och inom yrkesutbildningen ansåg att mångsidiga undervisningsmetoder och företagssamarbete samt att få höra berättelser om företagande är de bästa sätten att lära sig företagande. Studerandena uppskattade även autentiska företagarerfarenheter, såsom praktikföretagsverksamhet eller teamföretagande. Deltagandet i dessa inlärningsformer genom praktiskt företagsverksamhet var mycket lågt både i högskolor och inom yrkesutbildningen. Studerande förhöll sig mycket kritiskt till företagarstudier som genomfördes som nätstudier. Både inom yrkesutbildningen och högskolutbildningen förekommer de utmaningar med att verbalisera företagarkompetens.

En stor del av studerande inom yrkesutbildningen upplevde att de endast lärt sig lite sådana kunskaper som behövs som företagare. Upplevelsen av lärande var mer positiv bland de studerande som avlagt företagarstudier än bland de studerande som inte avlagt företagarstudier. Eftersom emellertid även dessa studerande uppskattade att de lärt sig kunskaper som behövs som företagare under sina studier, kan man anta att dessa kunskaper förvärvats i samband med andra studier, till exempel i samband med yrkesinriktade examensdelar. Entusiasmen i fråga om att inleda företagarverksamhet höll sig på samma nivå eller ökade medan studierna pågick bland den största delen av studerande som avlade företagarstudier. Studerande inom yrkesutbildningen kunde inte bedöma hur mycket företagaregenskaper de hade lärt sig under sina nuvarande studier.

Högskolestuderande däremot upplevde att de lärt sig företagaregenskaper och en företagarattityd under sina högskolestudier. Även studerandenas iver att gå med i företagarverksamhet ökade i och med att de avlade företagarstudier. Även personalens entreprenörsmässiga attityd och inställning till företagande hade en positiv verkan på lärandet av företagaregenskaper och en entreprenörsmässig attityd.

UTVECKLINGSREKOMMENDATIONERNA

  • Utbildningsorganisationerna ska utveckla handlingssätt som hjälper att identifiera studerande som är intresserade av företagande och företagarstudier och genom vilka de som är intresserade hittar företagarstudier. Man måste satsa på information om företagarstudier.
  • Studierna inspirerar och deras kvalitet uppfylls, då företagarstudierna genomförs i samarbete med företagare samt så att de är mångsidiga, innehåller många metoder, är sektorsövergripande och innehåller autentiska företagarerfarenheter.
  • Lärarna ska uppmuntra studerandena att via praktisk företagsverksamhet delta i inlärningsformer såsom teamföretagande och praktikföretagsverksamhet.
  • Lärarna ska fästa vikt vid verbalisering av företagarfärdigheter och -kunnande.
  • Man ska fästa vikt vid utmaningar i fråga om studier som kombinerar olika områden och aktörer. Till exempel borde man identifiera och avveckla hinder som beror på olika scheman och begränsningar som beror på läroplanerna.
  • Utbildningsanordnarna och högskolorna ska satsa på att skapa en entreprenörsmässig verksamhetskultur, eftersom det ökar företagande och ett entreprenörsmässigt verksamhetssätt bland studerandena.
  • Företagssamarbete som utgår från personliga partnerskap ska utvecklas mot utbildningsorganisationens partnerskap. Verksamhetsmodeller och strukturer för att underlätta och följa upp samarbete ska utvecklas.
  • Utbildningsorganisationerna ska aktivt informera utexaminerade studerande om tillgängliga tjänster och lokaler som stöder företagande.
  • Man ska fästa vikt vid uppföljning och utvärdering av företagarverksamhet. Nyckeltal, som används för att mäta företagarsituationen i utbildningsorganisationen, ska vara mångsidiga och uppmuntra till ekonomiskt hållbar företagsverksamhet. Man borde även ställa mål för företagssamarbetets volym och kvalitet, samla in respons om samarbetet samt följa upp hur målen uppnås.

Utvärderingen Yrittämään oppii yrittämällä gavs ut i Yhdessä yrittämään! seminarium i december 2018.

RAPPORTER

ANDRA MATERIALET

Utvärderingsplan

Studerandeenkät

Yhdessä yrittämään! evenemang

Andra

KONTAKTPERSONER

Mira Huusko

Mira Huusko

Utvärderingsexpert
Högre utbildning
+358 29 533 5565 Helsingfors
Raisa Hievanen.jpg

Raisa Hievanen

Utvärderingsexpert
Yrkesutbildning
+358 29 533 5542 Helsingfors