Högskolestuderandes förkunskaper vid studiestart varierar – stora skillnader mellan utbildningsområden

En ny artikel om nybörjarstuderandes förkunskaper visar att kompetensnivån varierar betydligt mellan olika utbildningsområden. Det finns tydliga skillnader i matematikkunskaper och tidigare utbildningsvägar, vilket också återspeglas i de studerandes val av studieinriktning. Även genomströmningen, det vill säga antalet studerande som avlägger sina studier inom utsatt tid, skiljer sig markant mellan utbildningsområden.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har publicerat en artikel som granskar nybörjarstuderandes tidigare examina och vitsord i studentexamen, särskilt i matematik, samt hur de genomfört sina studier inom utsatt tid. Artikeln baseras på statistik från Vipunen, utbildningsförvaltningens statistiktjänst. Artikeln bygger även på kvalitativa data om de studerandes kompetenser från lärar- och studerandeenkäter.

Majoriteten av högskolestuderande har avlagt studentexamen

Bland nybörjare vid yrkeshögskolor är det vanligare att ha en yrkesexamen än bland universitetsstuderande. Av universitetsstuderande hade 82 % avlagt studentexamen, medan 12 % hade en yrkesexamen. Av yrkeshögskolestuderande hade 57 % avlagt studentexamen, och nästan hälften (47 %) hade, utöver eller i stället för studentexamen, en yrkesexamen. En del studerande hade dessutom redan en tidigare högskole- eller yrkeshögskoleexamen.

Av universitetsstuderande inom social- och hälsoområdet hade hela 94 % avlagt studentexamen – den högsta andelen av alla utbildningsområden. Den lägsta andelen studerande med studentexamen fanns bland yrkeshögskolestuderande inom serviceområdet, där endast 56 % hade avlagt studentexamen.  Yrkesexamen var vanligast bland yrkeshögskolestuderande inom pedagogik (58 %) och minst förekommande bland universitetsstuderande inom naturvetenskap (6 %). En del studerande i båda sektorerna hade redan avlagt en högskoleexamen eller yrkeshögskoleexamen.

Förkunskaper vid studiestart och genomströmning varierar mellan utbildningsområden

Universitetsstuderande inom social- och hälsoområdet hade de högsta medelbetygen i studentexamen samt de bästa resultaten i lång matematik. De svagaste resultaten återfanns bland studerande inom pedagogik vid universiteten. I yrkeshögskolorna var det däremot studerande inom pedagogik som hade högst medelbetyg och bäst resultat både i kort och lång matematik jämfört med andra yrkeshögskolestuderande.

Studier inom social- och hälsoområdet slutförs oftare och snabbare än inom andra områden, troligtvis på grund av arbetskraftsbrist och reglerade yrkestitlar inom sektorn. Inom IT-branschen avläggs examen däremot mer sällan eller tar längre tid, eftersom det ofta är möjligt att få arbete även utan en avlagd examen.

De studerande efterfrågar mer stöd för sitt lärande

Det kvalitativa materialet visar att många studerande upplever en brist på handledning och ämnesundervisning. Lärarna anser att de studerandes kompetenser och förutsättningar för högskolestudier har försämrats. Flera studerande känner att deras kunskaper inte räcker till för att möta de krav som ställs i högskolestudierna – särskilt inom matematik.

Högskolepedagogiken behöver utvecklas för att bättre beakta de studerandes olika bakgrunder. Det krävs systematiskt stöd inom områden som studieteknik, tidsplanering, akademiskt skrivande och matematiskt tänkande, säger docent Mira Huusko, ledande utvärderingsexpert vid NCU.

NCU:s artikel understryker att arbetet för utbildningsmässig jämlikhet inte får stanna vid festtal, utan kräver konkreta åtgärder. I hela utbildningssystemet – från grundskola till högskola – behövs åtgärder för att höja den verkliga kompetensnivån. Högskolorna har en nyckelroll i detta arbete, eftersom de utbildar de lärare och experter som i stor utsträckning formar Finlands framtid.
 

Sammanfattande rapport

Mira Huusko & Niina Nurkka (2025). Korkeakouluissa aloittaneiden lähtötason osaaminen ja opintojen läpäisy. Nationella centret för utbildningsutvärdering. Sammanfattningar 2.