Sammanfattning

Yrkeskompetens och pedagogisk verksamhet i grundexamen i dans

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomförde 2026 en utvärdering av grundexamen i dans. Utvärderingen gällde den pedagogiska verksamheten hos de utbildningsanordnare som erbjuder examen samt de studerandes kompetens. Dessutom gav utvärderingen information om vilken beredskap utbildningen ger för arbetslivet och fortsatta studier. I utvärderingen deltog 5 utbildningsanordnare. Utvärderingen är en del av den nationella utvärderingen av lärresultaten inom yrkesutbildningen och den grundar sig på NCU:s, undervisnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens gemensamma plan för yrkesexamina som utvärderas 2021–2026.

Utvärderingsmaterialet var omfattande och mångsidigt. Information om utbildningsanordnarnas pedagogiska verksamhet erhölls genom självutvärderingar som utbildningsanordnarna genomförde tillsammans med arbetslivet. Den pedagogiska verksamheten utvärderades också utifrån resultaten av nationell respons från studerande och arbetslivet samt uppgifter från datalagret Koski. De studerandes kompetens utvärderades utifrån yrkesproven och vitsorden i de gemensamma examensdelarna samt utifrån bedömningar av utbildningsanordnarna och representanter för arbetslivet. Vid utvärderingen av utbildningens genomslag användes dessutom uppgifter från utbildningsförvaltningens statistiktjänst Vipunen om bland annat genomströmning och sysselsättning efter examen.

Den personliga tillämpningen av studierna fungerar som helhet väl inom grundexamen i dans. Identifieringen och erkännandet av tidigare förvärvat kunnande samt planeringen av hur det kunnande som saknas ska förvärvas fungerar väl i utbildningen. Detsamma gäller studiernas framskridande enligt den studerandes individuella tidsplan och uppdateringen av den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK) utifrån den studerandes behov. Det finns utvecklingsbehov när det gäller de studerandes möjligheter att påverka valet av examensdelar samt hur arbetsplatshandledarna görs förtrogna med de mål som antecknats i den studerandes PUK.

Genomförandet av yrkesprov på arbetsplatser och arbetslivets deltagande i bedömningen av yrkesproven fungerar ganska väl inom grundexamen i dans. Största delen (67 %) av yrkesproven har genomförts i genuina arbetslivssituationer, och majoriteten (64 %) av yrkesproven hade bedömts gemensamt av en lärare och en representant för arbetslivet. Över en tredjedel av yrkesproven hade dock bedömts utan en representant för arbetslivet. 
Enligt vitsorden i yrkesproven och de gemensamma examensdelarna är kompetensen hos de studerande som avlägger grundexamen i dans i genomsnitt mycket god. Det vanligaste vitsordet för såväl yrkesproven som de gemensamma examensdelarna var berömligt (5). Andelen nöjaktiga vitsord var något större i de gemensamma examensdelarna (10 %) än i de yrkesinriktade examensdelarna (4 %).

De centrala yrkesmässiga styrkorna hos dem som utexamineras med grundexamen i dans är en mångsidig grundläggande kompetens som dansare samt samarbets-, interaktions- och grupparbetsfärdigheter. Dessutom har de som utexamineras till dansare en god förmåga att utveckla sig själva. De behöver särskilt utveckla sin förmåga att identifiera det egna kunnandet, sin kompetens i entreprenörskap och sina färdigheter i att sysselsätta sig själva. Även de studerande önskade att utbildningen hade gett dem bättre beredskap för entreprenörskap.

De studerande är i genomsnitt nöjda med den utbildning de fått och upplevde att den förbättrat deras färdigheter att övergå till arbetslivet, arbeta eller studera vidare. Fyra av fem utbildningsanordnare bedömde att de som avlagt grundexamen i dans har tillräcklig beredskap för högskolestudier.

Genomströmningen inom grundexamen i dans är god. Av de studerande som 2022 inledde studier för grundexamen i dans hade majoriteten (72 %) avlagt denna examen tre år senare. Enstaka studerande (1–4) hade bytt till en annan yrkesinriktad examen och slutfört den eller avbrutit studierna. 
Av dem som utexaminerades med grundexamen i dans 2022 var drygt en tredjedel antingen sysselsatta på heltid eller sysselsatta studerande ett år efter utexamineringen, och knappt en tredjedel var arbetslösa. Tre år efter utexamineringen var sysselsättningsläget klart bättre: år 2023 var två tredjedelar av dem som hade utexaminerats tre år tidigare sysselsatta och omkring en tiondel arbetslösa.  Enligt utbildningsanordnarna främjas sysselsättningen av ett nära samarbete med arbetslivet, nätverkande med aktörer och kollegor inom branschen samt arbetserfarenhet som förvärvats genom praktik. 

I slutet av utvärderingsrapporten presenteras de utvecklingsrekommendationer som utformats utifrån resultaten. Rekommendationerna gäller bland annat att utveckla samarbetet mellan utbildningsanordnarna och arbetslivet. De rekommendationer som gäller de studerandes kompetens fokuserar särskilt på att stärka deras kompetens i entreprenörskap och deras färdigheter i att sysselsätta sig själva.