Sammandrag

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) genomförde 2026 en utvärdering av grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen inom lantbruksbranschen. I utvärderingen granskades den pedagogiska verksamheten hos de utbildningsanordnare som erbjuder dessa examina, de studerandes kunnande samt de färdigheter för arbetslivet och fortsatta studier som utbildningen ger. I utvärderingen deltog 27 anordnare av grundexamen, 14 anordnare av yrkesexamen och 4 anordnare av specialyrkesexamen. Utvärderingen är en del av den nationella utvärderingen av lärresultat inom yrkesutbildningen och grundar sig på NCU:s, undervisnings- och kulturministeriets och Utbildningsstyrelsens gemensamma plan för de yrkesinriktade examina som utvärderas 2021–2026.

I utvärderingen användes ett mångsidigt material. Information om utbildningsanordnarnas pedagogiska verksamhet samlades in genom självvärderingar som genomfördes i samarbete med arbetslivet. Den pedagogiska verksamheten utvärderades också utifrån resultaten från den nationella studeranderesponsen och arbetslivsresponsen samt uppgifter från datalagret Koski. De studerandes kunnande utvärderades utifrån vitsorden i yrkesproven och de gemensamma examensdelarna samt utifrån utbildningsanordnarnas och arbetslivsrepresentanternas bedömningar. Information om de studerandes erfarenheter samlades in genom Amisbarometern och en enkät riktad till utexaminerade.  Utbildningens genomslag utvärderades dessutom med hjälp av uppgifter från Vipunen om bland annat genomströmningen i utbildningen och sysselsättningen efter examen.

Utbildningsanordnarnas och de studerandes erfarenheter visar att den personliga tillämpningen av studierna i huvudsak fungerar väl i examina inom lantbruksbranschen. De centrala delområdena av PUK-processen, såsom identifiering och erkännande av tidigare förvärvat kunnande, planering av hur det kunnande som saknas ska förvärvas, uppdatering av PUK samt möjligheten till en individuell studiegång, fungerar i huvudsak väl. En del anordnare av grund- och yrkesexamen lyckas dock sämre med att erbjuda de studerande valmöjligheter och att följa upp, utvärdera och utveckla PUK-processen än med de övriga delområdena.
Genomförandet av yrkesprov på arbetsplatser och arbetslivets deltagande i bedömningen av dem fungerar relativt väl i examina inom lantbruksbranschen. 62 procent av yrkesproven inom grundexamen och 86–89 procent av yrkesproven inom yrkes- och specialyrkesexamen genomfördes på arbetsplatser. En lärare och en representant för arbetslivet deltog i bedömningen av merparten av yrkesproven: 72 procent inom grundexamen, 88 procent inom yrkesexamen och 98 procent inom specialyrkesexamen. De vanligaste motiveringarna till att yrkesprov genomfördes vid läroanstalter var de studerandes behov av särskilt stöd, bristande arbetslivsfärdigheter samt begränsad tillgång till arbetsplatser eller att arbetsplatserna inte lämpade sig för genomförande av yrkesprov.

Vitsorden i yrkesproven och de gemensamma examensdelarna visar att grundexamensstuderandenas kunnande i genomsnitt är gott. Det vanligaste vitsordet för både yrkesprov och gemensamma examensdelar var goda 4. Andelen nöjaktiga vitsord (1–2) var större i de gemensamma examensdelarna (26 %) än i de yrkesinriktade examensdelarna (9 %).

De främsta styrkorna hos de studerande som avlägger grund- eller yrkesexamen inom lantbruksbranschen är deras praktiska yrkeskompetens och arbetslivsfärdigheter. Den praktiska yrkeskompetensen kommer till uttryck i att de studerande är skickliga på att använda och underhålla lantbruksmaskiner och lantbruksutrustning, sköta och hantera djur samt utföra de dagliga arbetsuppgifterna på en lantgård.  De främsta styrkorna när det gäller arbetslivsfärdigheter är initiativförmåga, ett självständigt arbetssätt, ansvarstagande, problemlösningsförmåga samt beredskap att sätta sig in i nya uppgifter och lära sig nytt. En del av de utexaminerade behöver dock fortfarande utveckla både sin praktiska yrkeskompetens och sina arbetslivsfärdigheter. De viktigaste utvecklingsbehoven inom båda examina gäller företagarkompetens och ekonomiskt kunnande samt digital och teknologisk kompetens.

Studieavbrott är relativt vanliga inom grund- och yrkesexamen inom lantbruksbranschen.
Av de studerande som inledde sina studier för grundexamen 2022 hade 61 procent avlagt examen tre år senare. Av dem som inledde sina studier för yrkesexamen 2023 hade knappt hälften avlagt examen inom två år. Inom båda examina hade knappt en femtedel av de studerande avbrutit sina yrkesstudier helt. Inom specialyrkesexamen avlade däremot merparten av de studerande examen inom två år, och studieavbrott var ovanliga.

Merparten av de studerande var nöjda med den utbildning de fått och upplevde att den hade förbättrat deras beredskap att övergå till arbetslivet, verka där eller fortsätta studera. Knappt hälften av utbildningsanordnarna bedömde att de som avlagt grund- eller yrkesexamen inom lantbruksbranschen har tillräckliga färdigheter för högskolestudier. Beredskapen för fortsatta studier försvagas framför allt av behov av särskilt stöd, svårigheter med lärandet, bristande studiefärdigheter samt kunskapsbrister i matematik och naturvetenskaper.
Sysselsättningsläget för dem som avlagt grundexamen förblev relativt stabilt under åren 2020–2024. Tre år efter examen hade 71 procent av dem som utexaminerades 2021 arbete som huvudsaklig sysselsättning eller arbetade vid sidan av studierna, och 11 procent var arbetslösa. Enligt utbildningsanordnarna främjas sysselsättningen särskilt av lärande i arbetslivet, praktisk yrkeskompetens och arbetslivsfärdigheter. Inom yrkes- och specialyrkesexamen främjas sysselsättningen särskilt av att de studerande redan under studierna är förankrade i arbetslivet.

I slutet av utvärderingsrapporten presenteras utvecklingsrekommendationer som grundar sig på resultaten. De gäller bland annat att stärka uppföljningen och handledningen av lärandet i arbetslivet samt att utveckla samarbetet mellan utbildningsanordnarna och arbetslivet vid genomförandet av yrkesprov. Rekommendationerna om de studerandes kunnande betonar särskilt vikten av att stärka företagarkompetensen, den digitala och teknologiska kompetensen samt kommunikationskompetensen.