Ytterligare utveckling av kvalitetshanteringen inom den grundläggande utbildningen behövs

Meddelande Förskoleundervisning och grundläggande utbildning

Många anordnare av grundläggande utbildning som redan tidigare har haft en kvalitetshantering på en högre nivå än andra har fortsättningsvis satsat mycket på att utveckla sin kvalitetshantering. Däremot har de anordnare som för fem år sedan placerade sig på en lägre nivå i en nationell utvärdering i huvudsak fortsatt på samma sätt som tidigare med sin kvalitetshantering.

Inom undervisnings- och kulturministeriets utvecklingsprogram Utbildning för alla tillsattes i början av hösten 2021 en kvalitetsarbetsgrupp som fick i uppgift att bereda ett förslag till hur kvalitetsmål ska utarbetas för den grundläggande utbildningen. Som stöd för kvalitetsarbetsgruppens arbete kartlade Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) under hösten 2021 nuläget inom utbildningsanordnarnas kvalitetshantering. Dessutom utreddes de nuvarande kvalitetskriteriernas betydelse samt anordnarnas uppfattning om den nationella styrningen och stödet för kvalitetshanteringen. Kartläggningen genomfördes med hjälp av en enkät och fyra höranden. Till kartläggningen valdes 50 anordnare av grundläggande utbildning till ett övervägt urval. Av dem deltog 46. I kartläggningen gjordes jämförelser med data från en tidigare nationell utvärdering av anordnarnas kvalitetshantering och självvärdering i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. (Harjunen m.fl. 2017).

Högre nivå om kvalitetshantering var integrerad med ledningen av verksamheten

Ett av de viktigaste resultaten i kartläggningen var att 28 % av de deltagande utbildningsanordnarna hade satsat mycket på att utveckla grundskolans kvalitetshantering åren 2017–2021. Ungefär hälften bedömde att de i huvudsak hade fortsatt på samma sätt som år 2016. Till den grupp som de senaste åren hade satsat mycket på att utveckla sin kvalitetshantering hörde endast sådana anordnare som redan år 2016 enligt sin självvärdering låg på nivån under utveckling (skala: saknas–har påbörjats–under utveckling–väl utvecklat). I den här gruppen fanns också en hel del anordnare som hade integrerat sin kvalitetshantering med sitt system för ledning av verksamheten.

Kartläggningen visar att de som redan tidigare hade skött sin kvalitetshantering väl har fortsatt med sina insatser. De utbildningsanordnare som i den nationella utvärderingen år 2016 bara befann sig på nivån har påbörjats hade inte satsat lika mycket på att utveckla sin egen kvalitetshantering under de följande fem åren. I utvärderingen år 2016 placerade sig 59 % av anordnarna av grundläggande utbildning och gymnasieutbildning på nivån har påbörjats och 38 % på nivån under utveckling.

– I Finland finns många utbildningsanordnare som inte på senare tid har satsat mycket på sin egen kvalitetshantering, kanske därför att resurserna har behövts för andra satsningar. När de framtida nationella kvalitetsmålen planeras är det viktigt att beakta också den här stora gruppen. Utbildningsanordnarna är olika och har olika förutsättningar, säger utvärderingsexpert Chris Silverström.

Tydliga kvalitetskriterier och resurser önskas

Enligt kartläggningen har olika utbildningsanordnare olika utmaningar i sitt kvalitetsarbete. I små kommuner och privatskolor är utmaningarna bland annat bristen på tid och personal, ett stort antal externa utvärderingar, ekonomiska utmaningar samt strukturella faktorer som minskande årskullar. I stora städer hör i stället en ökande befolkning och segregation till utmaningarna.

Anordnarna använde inte alltid en särskild referensram för sin egen kvalitetshantering, utan de använde olika uppföljnings- och utvärderingsmetoder. Ungefär en femtedel av de deltagande anordnarna uppgav att de använde Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen från år 2012. Deltagarna uppfattade det som mycket viktigt att de kommande kvalitetsmålen och -kriterierna skrivs så tydligt som möjligt och att kriterierna passar olika slags anordnare i olika miljöer. Kriterierna måste också vara anpassade till grunderna för läroplanen.

I fråga om stöd var det allra viktigaste enligt anordnarnas åsikt att det reserveras resurser på nationellt håll för att utveckla kvalitetshanteringen. Enligt deltagarna var det dessutom viktigt att anordnarna får nationellt stöd för att identifiera god praxis och sprida den. Till de viktigaste behoven hörde bland annat möjligheten att kunna jämföra insamlad information (med information på nationell nivå) samt att kunna utveckla personalens kompetens i kvalitetshanteringsfrågor.

Den kvalitetsarbetsgrupp som undervisnings- och kulturministeriet har tillsatt ger ut sin slutrapport våren 2022. Den innehåller ett förslag på hur beredningen av kvalitetsmål och -kriterier för den grundläggande utbildningen ska genomföras.

Rapport: Perusopetuksen laadunhallinnan nykytilan kartoitus. Julkaisut 9:2022. Kansallinen koulutuksen arviointikeskus. Innehåller ett sammandrag på svenska.

Mer information