Ojämlikhet kan förebyggas om invandrares språkkunskaper och grundläggande färdigheter tryggas

Meddelande Yrkesutbildning Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Högre utbildning Gymnasieutbildning Fritt bildningsarbete Småbarnspedagogik

Utbildningen omfattar allt fler studerande med invandrarbakgrund. Men det finländska utbildningssystemet garanterar inte att alla får tillräckliga färdigheter för utbildning och arbetslivet. Integrationen i samhället kräver samarbete mellan många aktörer.

Andelen studerande med invandrarbakgrund ökar i framtiden till följd av det arbetskraftsbehov som beror på Finlands befolkningsutveckling. Människor kommer till Finland i olika åldrar, av många olika orsaker och med olika utbildningsbakgrund.

Den nya policy brief-artikeln från Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) sammanställer resultat om invandrarnas kunskaper, utbildningar och utbildningarnas tillstånd. Dessutom presenterar vi rekommendationer för utveckling av kompetens, utbildningar och utbildningsvägar. Utbildningarna i det inledande skedet ska trygga de grundläggande färdigheterna som behövs i samhället och arbetslivet, det vill säga läs- och skrivfärdigheter, numeriska färdigheter samt allmänna färdigheter i lärande och informationssökning, oberoende av åldersgrupp. De skapar en grund för en fortsatt utbildningsväg och för att agera i det finländska arbetslivet och samhället.

En del studerande går vidare till följande utbildningsstadier med bristfälliga kunskaper – utbildningsanordnarna bör säkerställa förutsättningarna för att gå vidare

Tidigare skeden på studievägen lägger grunden för senare studier, och för närvarande går en del studerande vidare till följande utbildningsstadier med bristfälliga kunskaper. En del av de studerande med invandrarbakgrund som inleder yrkesutbildningen behärskar till exempel i början av studierna inte undervisningsspråket tillräckligt bra för att klara av studierna. Detta gör det svårare att klara av studierna, belastar läroanstalterna och ökar kompetensskillnaderna. Det är viktigt att se till att tillräckliga språkkunskaper och andra grundläggande färdigheter uppnås på alla utbildningsstadier. Utbildningsanordnarna bör säkerställa att de studerande har förutsättningar att gå vidare på studievägen innan de slutför en utbildning.

Språkmedvetenheten bör utvecklas på alla utbildningsstadier – stärkt delaktighet stöder både språkinlärningen och integrationen i samhället

Även om vi redan länge har satsat på språkmedveten undervisning, där fokus ligger på språkets centrala betydelse för lärandet, undervisningen, utvärderingen och all verksamhet, finns det fortfarande mycket att utveckla i verksamhetssätten på alla utbildningsstadier. Inom småbarnspedagogiken, i skolorna och vid läroanstalterna behövs fortbildning i ämnet, eftersom språkmedveten undervisning främjar de studerandes möjligheter att avancera smidigt på studievägen. Småbarnspedagogiken är ett effektivt sätt att stödja barnens språkinlärning samt barnens och hela familjens delaktighet redan innan skolan börjar, men barn med invandrarbakgrund deltar mer sällan i småbarnspedagogiken än barn som hör till majoritetsbefolkningen.

Inom småbarnspedagogiken och utbildningen är det viktigt att se till att varje studerande känner att hen hör till gruppen och kan skapa kamratrelationer med personer som talar finska eller svenska. Kamratrelationerna knyter an till den egna närmiljön och gemenskapen, och genom kamraterna utvecklas också språkkunskaperna.

Otillräckliga grundläggande färdigheter utgör ett hinder på skolvägen – tillräckligt med stöd och tid ska reserveras för språkutvecklingen

Man har strävat efter att göra invandrarnas studievägar smidigare genom många reformer. I vissa fall är snabba studievägar ändamålsenliga, men utbildningarna som stärker språkkunskaperna och de grundläggande färdigheterna är för närvarande inte tillräckliga för alla. Om till exempel de som anlänt sent till landet (15-åringar och äldre) har en bristfällig skolgångshistoria eller om de inte är läs- och skrivkunniga när de kommer till Finland räcker sannolikt inte den förberedande undervisningens omfattning. Även många elever med invandrarbakgrund som börjat i årskurs 1 i den grundläggande utbildningen hamnar på efterkälken redan under de första skolåren på grund av svaga kunskaper i undervisningsspråket och otillräckligt stöd.

På utbildningssystemets nivå bör man därför hitta lösningar på situationer där de studerandes språkkunskaper eller andra kunskaper inte räcker till för att avancera på studievägen utan starkt stöd. Dessutom bör samarbetet mellan undervisnings- och handledningspersonalen stärkas för att göra utbildningsvägarna smidigare och undvika överlappningar. Särskilt för studerande som kommit till Finland som vuxna ska det erbjudas mer stöd i studierna och studiernas övergångsskeden. Att uppnå fungerande språkkunskaper och tillägna sig lärfärdigheter är långvariga processer särskilt för vuxna med svag utbildningsbakgrund. Det behövs sakkunnig personal som stöd för skolgången särskilt för elever som kommer från krigs- och krisområden och lider av psykiska trauman.

Samarbetet över utbildnings- och sektorsgränserna och finansieringsgrunderna fungerar inte alltid

Enbart utbildningspolitiska åtgärder kan inte garantera att studerande med invandrarbakgrund integreras i samhället. Även om småbarnspedagogiken och utbildningen spelar en betydande roll i fråga om kunskaperna i finska eller svenska och introduktionen i det finländska samhället kräver integration samarbete mellan många aktörer. För närvarande förekommer det stora nationella variationer i till exempel samarbetet kring hur studerande hänvisas till utbildning både vad gäller verksamhetssätt och aktivitet. För att studievägarna ska löpa smidigt och för att målen för lärandet ska uppnås krävs ett starkare samarbete med bland annat social-, hälsovårds- och arbetskraftsmyndigheterna.

Finansieringen av utbildningen stöder inte till alla delar att en studieväg som är ändamålsenlig för den studerande skapas. På grund av finansieringsgrunderna kan studerande inte alltid studera inom den utbildning som passar dem bäst, eller så måste de avbryta utbildningen av ekonomiska orsaker. Undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet bör tillsammans utveckla finansieringsmekanismerna för utbildning för vuxna personer med invandrarbakgrund. Utgångspunkten för att förebygga ojämlikhet och differentiering av kompetensen ska vara att trygga förutsättningarna för ett självständigt liv för hela befolkningen.

 

Policy brief-artikel: Ojämlikhet kan förebyggas om invandrares språkkunskaper och grundläggande färdigheter tryggas

Artikeln är en del av NCU:s policy brief-publikationsserie, vars syfte är att stöda den utbildningspolitiska och samhälleliga diskussionen och beslutsfattandet. I serien behandlas aktuella utvärderingsresultat och rekommendationer för utveckling av fostran och utbildning.

Mer information: