Mängden lärande i arbetslivet har ökat inom yrkesutbildningen – brist på arbetsplatser som lämpar sig för lärande

Meddelande Yrkesutbildning

Samarbetet mellan anordnare av yrkesutbildning och arbetslivet fungerar i huvudsak bra. Utbildningsanordnarna måste ändå utveckla utbudet av tjänster och utbildningar utgående från behoven inom arbetslivet.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har utvärderat lärandet i arbetslivet inom yrkesutbildningen samt samarbetet mellan utbildningsanordnarna och arbetslivet.

Nya metoder för att öka antalet arbetsplatser som lämpar sig för lärande i arbetslivet måste utvecklas

Lärande i arbetslivet har blivit vanligare varje år under perioden 2018–2021, alltså även under coronaepidemin. Omkring hälften av anordnarna av yrkesutbildning har dock haft problem med att hitta arbetsplatser som lämpar sig för lärande i arbetslivet för en del branscher och examina. Problemet har berört grundexamina i högre grad än yrkes- och specialyrkesexamina. Problem förekom oftast inom humaniora och konstbranschen, i synnerhet i examina inom mediebranschen och visuellt uttryck, konstindustribranschen och scenkonst. De vanligaste orsakerna till att en studerande inte hittar en lämplig arbetsplats för lärande i arbetslivet var brist på lämpliga arbetsplatser, bristande möjligheter att utföra arbetsuppgifter enligt examensgrunderna på arbetsplatser samt handledningen av studerande och de resurser som den kräver.

– Utbildningsförvaltningen, utbildningsanordnarna och arbetslivet bör tillsammans fundera på hur möjligheterna till lärande i arbetslivet kunde förbättras. Kunde anordnarna exempelvis samarbeta mer med varandra? Det skulle också vara viktigt att reflektera över huruvida utmaningarna i fråga om tillgången till arbetsplatser verkligen beror på branschens karaktär, eller om de beror på läroanstaltens verksamhetskultur”, konstaterar utvärderingsexpert Raisa Hievanen.

Även läroavtalsutbildningen borde göras mer känd i arbetslivet, eftersom arbetsplatserna ännu inte har tillräcklig kunskap om den.

Läroanstalternas och arbetslivets förväntningar och roller vid skapandet av kunnande bör klarläggas

Högklassigt lärande i arbetslivet förutsätter att utbildningsanordnarna och deras personal, de studerande, arbetsplatserna och arbetsplatshandledarna har tydliga ansvar i skapandet av kunnande. I utvärderingen konstaterades att detta inte alltid förverkligats. Det avtalas inte alltid med studerande, lärare och arbetsplatshandledare om lärmålen eller om den studerandes arbetsuppgifter i arbetslivet eller kontrollen av hur kompetensen utvecklas. Därför finns en viss oklarhet mellan utbildningsaktörerna och arbetslivet gällande på vilken nivå de studerandes kunnande bör vara när lärandet i arbetslivet börjar.

– Vi uppmuntrar också undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, utbildningsanordnarna, arbetsgivarna och andra aktörer i arbetslivet att fortsätta diskussionen om utbildningsanordnarnas och arbetslivets roller i skapandet av kunnande samt faktorer genom vilka man stöder och säkerställer detta, säger ledande utvärderingsexpert Paula Kilpeläinen.

Yrkesprov och bedömningar av kunnande är styrkor i lärande i arbetslivet

Genomförandet av yrkesprov och bedömningar av kunnande är styrkor i lärande i arbetslivet. Det finns ändå stora skillnader mellan utbildningsområden: inom handel och förvaltning görs nästan alla yrkesprov på arbetsplatser, men inom det humanistiska området och konstområdet bara vart tredje. Både studerande och arbetsplantshandledare är nöjda med hur yrkesproven genomförs. Arbetsplatshandledarna är också nöjda med den introduktion de får för bedömningen av yrkesprov.

Arbetslivssamarbete gagnar alla parter

Enligt yrkesutbildningsanordnares, lärares, studerandes och arbetslivsrepresentanters erfarenheter är samarbetet till nytta för alla. Det förbättrar studerandes beredskap för arbetslivet, stärker lärarnas kunnande inom yrkesområdet samt främjar tillgången till kunnig arbetskraft. För arbetslivet är den viktigaste orsaken till att ta emot studerande för lärande i arbetslivet just möjligheten att rekrytera nya arbetstagare. Ur arbetslivets perspektiv bör läroanstalterna dock vidareutveckla sin kommunikation och arbetslivstjänsternas tillgänglighet. Tillgången till information hänger alltför ofta på personliga kontakter.

Så genomfördes utvärderingen

Utvärderingsmaterialet består av registeruppgifter om lärande och yrkesprov i arbetslivet (Koski-databasen), respons från yrkesutbildningsstuderande och arbetslivet (Studeranderespons inom yrkesutbildningen, arbetsplatsenkät, enkät för arbetsplatshandledare), enkäter till yrkesutbildningsanordnare och sådan personal som undervisar i delar av yrkesexamina samt av intervjuer med arbetsgivare och arbetsplatshandledare. De preliminära slutsatserna och utvecklingsrekommendationerna bearbetades tillsammans med utbildningsanordnare och berörda parter i ett utvecklingswebbinarium innan de fick sin slutliga form.

Avslutande webbinarium om utvärderingen 20.9.2022

NCU ordnar ett webbinarium 20.9.2022 kl. 9.00–11.30 som stöd för användningen av utvärderingsresultaten och utvecklingsrekommendationerna. Webbinariet är öppet för alla intresserade. Välkommen!

 

Rapport

Hievanen, R., Kilpeläinen P., Huhtanen M., Tuurnas A., Loukusa, V., Pylväs, L., Rasinaho, K., Taakala, J., Tujula, M., Vieltojärvi, M. 2022. Kumppanina työelämä – Arviointi työelämässä oppimisesta ja työelämäyhteistyöstä ammatillisessa koulutuksessa. Nationella centret för utbildningsutvärdering. Publikationer 23:2022.

Mer information