Exceptionella undervisningsarrangemang medförde ett digitalt språng, men stödet för lärande är inte tillräckligt

Meddelande Yrkesutbildning Förskoleundervisning och grundläggande utbildning Högre utbildning Gymnasieutbildning

På grund av coronaepidemin övergick nästan hela utbildningssystemet i snabb takt till distansundervisning med olika digitala system. Effekterna av de exceptionella undervisningsarrangemangen på jämlikhet och likabehandling i lärande har varit varierande. Undervisnings- och handledningsmetoder har utvecklats på alla utbildningsnivåer. En del av elever och studerande har dock inte haft tillräckliga färdigheter för distansstudier, och stödet för lärande har varit otillräckligt. De mest centrala effekterna har riktat sig till elevernas och studerandenas välbefinnande och behov av stöd för lärande, inlärningsfärdigheter i förändrade inlärningsmiljöer samt nationell handledling och ledning av läroanstalterna. Undervisnings- och handledningspersonalen inom den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen samt högskolorna uppskattar att undantagsläget mest har ökat behovet av stöd för studerande med inlärningssvårigheter.

Utvecklingen av digital pedagogik måste i fortsättningen inriktas på alla utbildningsnivåer så att den tar hänsyn till behoven av olika elever, studerande och specialgrupper.

Resultaten grundar sig på utvärderingen av Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU), som utredde undantagslägets effekt på jämlikhet och likabehandling av förutsättningarna för lärande på olika utbildningsnivåer. Utvärderingsuppgifter har samlats från anordnare av den grundläggande utbildningen och utbildning på andra stadiet, högskolor, rektorer, undervisnings- och handledningspersonal samt elever och studerande under våren och hösten 2020. Dessutom utnyttjades högskoleutbildningens statistik om studiernas framskridande i utvärderingen.

Den belastning som elever och studerande upplever och behovet av stöd för lärande ökade under undantagsläget

En betydande del av elever och studerande på alla utbildningsnivåer har upplevt studierelaterad belastning och okunnighet med anknytning till studiefärdigheter under de exceptionella undervisningsarrangemangen. Också anordnandet av elev- och studerandevården har till viss del varit utmanande i den grundläggande utbildningen, gymnasierna och yrkesläroanstalterna.

Under distansundervisningen ökade vikten av stöd från hemmet i grundskolan och gymnasiet. Resultaten visade att variationen i stödet hemifrån orsakade ojämlikhet mellan eleverna och studeranden. Vad gäller högskolestuderande har hemmets effekt å sin sida varit synlig som varierande möjligheter att använda hemmet som studiemiljö.

Bristen på närundervisning ökar behovet av stöd, särskilt för elever och studeranden som har fler problem med sina studier. Framför allt bör behoven hos elever och studeranden som inte talar finska eller svenska som modersmål och behöver stöd identifieras mer effektivt på alla utbildningsnivåer.

Distansstudier förutsätter goda inlärnings- och studiefärdigheter

Resultaten från den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen visar att det fanns utmaningar i elevernas och studerandens självstyrning och studiefärdigheternas tillräcklighet under distansundervisningen. Enligt eleverna inom den grundläggande utbildningen var det allra besvärligaste under distansundervisningen att motivera sig själv.

Erfarenheter med exceptionella undervisningsarrangemang delar också elever och studeranden på alla utbildningsnivåer. För vissa passar distansundervisning väl och de har gynnats av till exempel tids- och platsoberoende lärande och har aktivt sökt stöd och handledning. Tyngdpunkten på självstyrning sätter emellertid eleverna och studeranden i en ojämlik position. Olika möjligheter att studera hemma förstärker skillnaderna mellan eleverna och studeranden.

Coronaepidemin har försvårat inlärningen som sker i arbetslivet och utförandet av obligatoriska praktikperioder som ingår i studierna. Därför har man i yrkesutbildningen utvecklat mångsidigare sätt att genomföra yrkesprov även på andra ställen än i arbetslivet, och utförandet av obligatoriska praktikperioder under undantagslägen bör säkerställas också i högskolor.

Man önskar att den nationella ledningen skulle vara konsekvent

Anordnare av den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samt rektorerna uppskattar att den riksomfattande informeringen och anvisningarna har fungerat måttligt bra. Också anordnarna och personalen inom yrkesutbildningen upplevde att den nationella ledningen huvudsakligen varit fungerande. Den nationella ledningen ska vara konsekvent, konkret och ske i rätt tid.

Undervisnings- och handledningspersonalen ska stödjas i anordnandet av distansundervisning, handledning och stöd.Ledningen på lokal nivå ska i allt högre grad också beakta personalens ork och välbefinnande. Kvalitetssystemen har stödjat uppföljningen av undantagslägets effekter i högskolorna.

Rekommendationer för förbättring av stöd för lärande och välbefinnande

Utifrån utvärderingsresultaten rekommenderar NCU att identifieringen av elevernas och studerandenas behov av stöd samt det individuella stödet ska stärkas på alla utbildningsnivåer. Verksamhetsmodeller ska utvecklas för att stödja elevernas välbefinnande och minska den psykiska belastningen. Högskolorna bör kartlägga studeranden som hör till specialgrupper och rikta stöd- och handledningstjänster enligt behov.

Inlärningsfärdigheter och färdigheter för självstyrning ska stärkas på alla utbildningsnivåer. Stärkningen av självstyrning och studiefärdigheter tjänar också beredskapen för motsvarande undantagsförhållanden samt det att flerformsundervisning som kombinerar närundervisning och webbundervisning blir allt vanligare på olika utbildningsnivåer.

Arbetet för att utveckla digitala undervisningslösningar och undervisningsmaterial som påbörjats under undantagsläget skapar goda förutsättningar för fortsatt utveckling. Undervisnings- och handledningspersonalens digitala och pedagogiska kompetens ska stärkas på alla utbildningsnivåer och den jämlika tillgången till apparater och programvara ska säkerställas. Undantagsläget har visat att mångsidigare inlärningsmiljöer förutsätter särskilt beaktande av stöd för lärande och interaktion. I utvecklingen av pedagogiken bör man i högre grad ta hänsyn till behoven av olika elever, studerande och specialgrupper.

Nationella resultat av utvärdering av undantagsförhållandens effekter på förverkligandet av jämlikhet och likabehandling:

Poikkeuksellisten opetusjärjestelyiden arvioinnin tulokset 

Ytterligare information:

Utvärderingsresultat, allmänt, Enhetschef Hannele Seppälä, +358 29 533 5550

Allmänbildande utbildningen, Enhetschef Niina Rumpu +358 29 533 5525, Utvärderingsexpert, Salla Venäläinen +358 29 533 5549

Yrkesutbildningen, Utvärderingsråd Jani Goman +358 29 533 5505

Högskoleutbildningen, Utvärderingsexpert Kati Isoaho, +358 29 533 5501

E-postadress: förnamn.efternamn@karvi.fi

Mer information om projektet. (linkki päivittyy)