Det internationella jämförelseprojektet om flexibla studievägar inom högskoleutbildningen har slutförts – Finland har gott om god praxis

Meddelande Högre utbildning

En internationell jämförelse visar att man i Finland har tänkt långsiktigt avseende högskolepolitiska mål i anslutning till flexibla studievägar, och arbetet har omfattat olika skeden av studievägar på ett mångsidigt sätt. Högskolornas utvecklingsarbete i anslutning till flexibla studievägar har styrts effektivt med hjälp av högskolornas finansieringsmodeller och ny lagstiftning. Dessutom har man i spetsprojekt som finansierades av den föregående regeringen skapat många nya verksamhetsmodeller som stöder flexibla kanaler för högskolestudier, flexibla genomföranden av studier samt kopplingar mellan arbetslivet och den högre utbildningen. Finland kan lära sig ett och annat från andra länder till exempel i den systematiska uppföljnings- och genomslagsforskningen om flexibla studievägar.

Åtta länder deltog i det internationella forskningsprojektet

IIEP-UNESCO genomförde 2018-2022 det internationella jämförande forskningsprojektet Flexible learning pathways in higher education (Flexibla studievägar inom högre utbildning). Studievägarna granskades med tanke på tillgång till examensutbildning och flexibilitet under examenstiden.

Undersökningen omfattade en bred litteraturanalys, en internationell bakgrundsenkät och en fallstudie, i vilka åtta länder deltog: Chile, Finland, Indien, Jamaica, Malaysia, Marocko, Storbritannien och Sydafrika.

NCU ansvarade för Finlands landsrapport och genomförandet av forskningen i Finland i samarbete med Pedagogiska forskningsinstitutet.

I slutrapporten lyfter man starkt fram Finlands goda praxis

IIEP-UNESCO publicerade i oktober 2022 som slutrapport för projektet den internationella jämförande analysen SDG-4: Flexible Learning Pathways in Higher Education – from Policy to Practice. Rapporten innehåller rikligt med god praxis för politisk planering av flexibla studievägar och genomförande på högskolenivå.

Som god praxis i Finland lyfter rapporten fram bland annat:

  • flexibla studievägar som ett långsiktigt och konsekvent högskolepolitiskt mål
  • en inkluderande process för att utarbeta politiska mål
  • belöning av studiepoäng vid öppna högskoleutbildningar och korsstudier med högskolornas finansieringsmodell
  • högskolornas auditeringar och temautvärderingar som metoder att utvärdera genomförandet av flexibla studievägar
  • integrering av inlärning i arbetslivet i högskolestudier och
  • individuella studieplaner som stöd för planeringen av flexibla studievägar.

God praxis i andra länder är till exempel följande:

  • I Storbritannien erbjuds över 4 000 kurser och mindre kompetenshelheter på två elektroniska inlärningsplattformar, FutureLearn och OpenLearn, som gör det möjligt att komplettera kompetens och gå vidare till examensstudier. En aktör, the Open University, ansvarar för det öppna universitetets utbud.
  • I Sydafrika stöder SAQA (South African Qualifications Authority) högskolorna i erkännandet av tidigare förvärvad kompetens med hjälp av anvisningar och utvärderingar. Dessutom stöder SAQA genom systematisk forskning genomförandet och uppföljningen av flexibla studievägar.
  • I Malaysia har man skapat två ackrediteringsförfaranden för erkännande av tidigare kompetens: sökande kan ansöka om examensrätt med hjälp av modellen APEL (a) och tillgodoräknande av enskilda studieperioder med hjälp av modellen APEL (c). En studie om APEL (a) visar att inlärningsresultaten för de studerande som antagits på denna väg är på samma nivå som för andra studerande.

IIEP-UNESCO har sammanfattat slutrapportens rekommendationer till gyllene regler. Bland de gyllene reglerna presenteras 18 metoder för att omsätta de politiska målen för flexibla studievägar i praktiken. Sådana metoder är till exempel politiska åtgärder och utvecklingsåtgärder som främjar flexibla studievägar, deltagande av intressentgrupper i planeringen samt uppföljning av genomförandet av flexibla studievägar med statistiska metoder och utvärderingar.

Den öppna universitetsleden behöver fortsättningsvis utvecklas

Slutrapporten innehåller NCU:s och Pedagogiska forskningsinstitutets artikel om utvecklingen av öppna universitetsleden. Artikeln grundar sig på intervjuer och datainsamlingar som genomförts i Finland. Med öppna universitetsleden avses att man söker till högskolestudier på basis av studier vid ett öppet universitet eller en öppen yrkeshögskola.

Högskolornas finansieringsmodell och spetsprojekt har tydligt uppmuntrat högskolorna att öka utbudet av öppna högskolestudier och studiepoängsprestationer samt att utvidga den öppna universitetsleden. Samtidigt har betydelsen och statusen för den öppna universitetsleden i antagningssystemet stärkts.

Den öppna universitetsleden erbjuds dock inte inom alla utbildningsområden. Till utvecklingsobjekten hör också variationerna i urvalskriterierna för den öppna universitetsleden samt tillgången till information om tillgängliga leder för öppen högskoleutbildning – de hittas endast via enskilda högskolor. Dessutom kan avgiftsbelagda högskolestudier för en del studerande vara ett hinder för att utnyttja den öppna universitetsleden. Utvecklingen av den öppna universitetsleden skulle kräva effektivitetsforskning och longitudinell uppföljning som stöd.

Finlands landsspecifika och högskolespecifika rekommendationer

Utöver slutrapporten från IIEP-UNESCO utarbetades nationella och högskolespecifika rekommendationer i varje deltagarlands landsrapport.

I Finlands landsrapport (2020) var de nationella utvecklingsrekommendationerna definitionen av begreppet flexibla studievägar tillsammans med målen, utvecklingsåtgärderna och uppföljningen av dessa som helhet. Den statistiska uppföljningen av genomförandet av flexibla studievägar bör stärkas och utnyttjandet av befintligt material bör effektiveras. Till utvecklingsobjekten hör longitudinell uppföljning i anslutning till utvecklingen av den öppna universitetsleden, förbättring av uppföljningen i anslutning till ansökningar om överflyttning och utveckling av indikatorer för kontinuerligt lärande.

Flexibla studievägar kan fungera som ett sätt att främja likabehandling och högskoleutbildningens tillgänglighet ur olika gruppers synvinkel. Utarbetandet av nationella likabehandlingsmål och -indikatorer skulle stöda verkställandet och den nationella uppföljningen på högskolenivå.

Som högskolespecifika rekommendationer föreslogs utveckling av öppna universitetsleden med hjälp av goda praxis som uppkommit i utvecklingsprojekt. Dessutom ska högskolorna fortsätta att utveckla ansökningar om överflyttning samt interna studieleder – såsom de inriktnings- och specialiseringsmöjligheter som ingår i kandidat- och magisterexamensstrukturerna och YH-examensstrukturen. Detta skulle göra det möjligt för studerande att göra val som en del av sin nuvarande studieväg i stället för att ansöka om en annan studierätt. Studerande ska informeras bättre om befintliga studieleder och studievägar. Studiehandledningen bör utvecklas för att identifiera behoven hos studerande med olika bakgrund. Dessutom ska högskolorna utarbeta strategiska mål för flexibla studievägar och koppla dem till högskolans kvalitetssystem.

Projektets publikationer

IIEP-UNESCO (UNESCO International Institute for Educational Planning) verkar i anslutning till UNESCO och dess uppgift är att stödja utvecklingen av medlemsländernas utbildningssystem och utbildningsplanering.

Mer information av NCU

Sirpa Moitus, tfn 029533 5518, förnamn.efternamn@karvi.fi